<?xml version="1.0" encoding="ISO-8859-1"?>
<?xml-stylesheet type="text/xsl" media="screen" href="/~d/styles/rss2full.xsl"?><?xml-stylesheet type="text/css" media="screen" href="http://rss.smp.se/~d/styles/itemcontent.css"?><rss xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:feedburner="http://rssnamespace.org/feedburner/ext/1.0" version="2.0">
<channel>
<title><![CDATA[Smålandsposten - Kultur &amp; Nöje]]></title>
<description><![CDATA[Smålandsposten is the leading daily newspaper in the region Kronoberg in Sweden. ]]></description>
<link>http://www.smp.se/noje_o_kultur/</link>
<language>sv-se</language>
<copyright>Smålandsposten</copyright>
<managingEditor>magnus.karlsson@smp.se (Magnus Karlsson)</managingEditor>
<webMaster>fredrik.nygren@gotamedia.se (Fredrik Nygren)</webMaster>
<georss:point>56.876987 14.809486</georss:point>
<geo:lat>56.876987</geo:lat>
<geo:long>14.809486</geo:long>
<lastBuildDate>Fri, 19 Mar 2010 00:25:44 +0100</lastBuildDate>

<image>
<title><![CDATA[Smålandsposten - Kultur &amp; Nöje]]></title>
<link>http://www.smp.se/noje_o_kultur/</link>
<url>http://www.smp.se/template/ver1-0/images/smp/logo_web.gif</url>
</image>
<itunes:owner>
<itunes:name>Webmaster</itunes:name>
<itunes:email>webbteknik@gotamedia.se</itunes:email>
</itunes:owner>
<itunes:category text="News &amp; Politics">
</itunes:category>
<category><![CDATA[Nyheter]]></category>
<itunes:explicit>clean</itunes:explicit>
<atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="self" type="application/rss+xml" href="http://rss.smp.se/smp-noje_o_kultur" /><feedburner:info uri="smp-noje_o_kultur" /><atom10:link xmlns:atom10="http://www.w3.org/2005/Atom" rel="hub" href="http://pubsubhubbub.appspot.com/" /><item>
<title><![CDATA[Barn: Räven i den kolsvarta natten
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00759/140336_jpg_759293e.jpg" width="180" height="198" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Klonk, schritch och knackeli-bank. Med de onomatopoetiska uttrycken pumpas r&amp;auml;dslan upp till max i boken R&amp;auml;ven i den kolsvarta natten.&lt;br&gt;
H&amp;auml;r springer Kanin genom skogen, lika r&amp;auml;dd f&amp;ouml;r m&amp;ouml;rkret som f&amp;ouml;r r&amp;auml;ven. V&amp;auml;l hemma knackar alla m&amp;ouml;jliga tassar och kl&amp;ouml;var p&amp;aring; porten. &amp;Auml;ven Musen, Ankan och Lammet &amp;auml;r r&amp;auml;dda, och kanske &amp;auml;r det l&amp;auml;ttare att vara r&amp;auml;dd tillsammans.&lt;br&gt;
I Alison Greens rytmiska godnattsaga blir djuren dramatiska gestalter, men &amp;auml;nd&amp;aring; barn att identifiera sig med och k&amp;auml;nna f&amp;ouml;r. Versen &amp;auml;r enkel, men expressiv, och formad enligt en trygg upprepning med variationer.&lt;br&gt;
Deborah Allwrights illustrationer skiftar mellan sm&amp;aring; serie&amp;ouml;ar och helsidor. Den mustiga f&amp;auml;rgskalan kontrasteras effektfullt mot kyligare pasteller. S&amp;auml;rskilt roliga &amp;auml;r de perifera konturerna, som likt halvf&amp;auml;rdig rekvisita bryter fiktionen och presenterar ovidkommande vardagsf&amp;ouml;rem&amp;aring;l.&lt;br&gt;
P&amp;aring; det hela taget &amp;auml;r dock R&amp;auml;ven i den kolsvarta natten en v&amp;auml;ldigt traditionell historia. Den rymmer inga stora &amp;ouml;verraskningar, men sprudlar av rytm och charm.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
JONNA FRIES&lt;br&gt;
&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/aNpCnCfhk18" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/aNpCnCfhk18/barn-raven-i-den-kolsvarta-natten(1831058).gm</link>
<pubDate>Thu, 18 Mar 2010 09:52:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/barn-raven-i-den-kolsvarta-natten(1831058).gm</guid>
<itunes:author />
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/barn-raven-i-den-kolsvarta-natten(1831058).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/barn-raven-i-den-kolsvarta-natten(1831058).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/barn-raven-i-den-kolsvarta-natten(1831058).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Barn: Mjau! 1
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00759/140333_jpg_759295e.jpg" width="180" height="274" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Manga blev en kommersiell kraft att r&amp;auml;kna med i Sverige 2006. Sedan dess har flera f&amp;ouml;rlag storsatsat p&amp;aring; den, med v&amp;auml;sterl&amp;auml;ndska &amp;ouml;gon sett, bakv&amp;auml;nda ber&amp;auml;ttarformen.&lt;br&gt;
Exakt hur begreppet manga ska definieras r&amp;aring;der det delade meningar om. Ursprungligen handlar det om det japanska ordet f&amp;ouml;r tecknad serie. D&amp;auml;rifr&amp;aring;n skiftar gr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r om vi numera ska anv&amp;auml;nda ordet som ett samlingsbegrepp f&amp;ouml;r japanska serier i svensk &amp;ouml;vers&amp;auml;ttning, eller f&amp;ouml;r att beskriva serier i japansk ber&amp;auml;ttartradition och teckningsstil &amp;ndash; oavsett ursprung.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Den senare varianten dominerar allt mer. Och n&amp;auml;r Natalia Batista nu debuterar med f&amp;ouml;rsta delen i barnmanga-m&amp;auml;rkta Mjau! f&amp;ouml;ljer hon den japanska traditionen med personliga anti-hj&amp;auml;ltar fulla av fel och brister, igenk&amp;auml;nnbara vardagsproblem och karakt&amp;auml;rsf&amp;ouml;rst&amp;auml;rkande &amp;ouml;gon och kalufser. Serien, som &amp;auml;r planerad i fyra f&amp;ouml;rdjupande delar, l&amp;auml;ses dock fr&amp;aring;n v&amp;auml;nster till h&amp;ouml;ger.&lt;br&gt;
I Mjau! 1 f&amp;aring;r den heml&amp;ouml;sa katten Ville flytta hem till Matte och den vita prinsesskatten Vanilj. Det blir en omtumlande f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring f&amp;ouml;r Ville att pl&amp;ouml;tsligt bara f&amp;aring; stora m&amp;auml;ngder mat och kunna sova mjukt. Innekatten Vanilj och vandrande Ville har ocks&amp;aring; med sina vitt skilda bakgrunder sv&amp;aring;rt att f&amp;ouml;rst&amp;aring; varandra. Konflikter och f&amp;ouml;rvecklingar kring bad, leksaker och platser att kl&amp;ouml;sa p&amp;aring; genomsyrar hela albumet.&lt;br&gt;
Natalia Batista, som bland annat undervisar p&amp;aring; Serieskolan i Malm&amp;ouml;, ber&amp;auml;ttar varmt och med stor n&amp;auml;rvaro om Ville och Vanilj, som omv&amp;auml;xlande tar gestalt i djur- och m&amp;auml;nniskokroppar. Vridningarna &amp;auml;r &amp;ouml;verraskande och skapar b&amp;aring;de en underh&amp;aring;llande karakt&amp;auml;rsf&amp;ouml;rdjupning och ett k&amp;auml;nslom&amp;auml;ssigt engagemang f&amp;ouml;r figurerna.&lt;br&gt;
N&amp;aring;gon f&amp;auml;rg finns det dock inte i albumet, bara omslaget hintar om milj&amp;ouml;ernas nyanser och karakt&amp;auml;rernas ruffiga respektive sockers&amp;ouml;ta kul&amp;ouml;rer. Och visst blir det lite v&amp;auml;l svartvitt emellan&amp;aring;t p&amp;aring; de 60 sidorna, men l&amp;auml;ngst bak finns en interaktiv avdelning med f&amp;auml;rgl&amp;auml;ggningsytor. Dessutom erbjuder Natalia Batista klippdockor, rebusar och maskbyggen. Roligt &amp;auml;r det allts&amp;aring;, om &amp;auml;n lite gr&amp;aring;tt.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
JONNA FRIES
&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/w6bBSQPhixI" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/w6bBSQPhixI/barn-mjau-1(1831059).gm</link>
<pubDate>Thu, 18 Mar 2010 09:52:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/barn-mjau-1(1831059).gm</guid>
<itunes:author />
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/barn-mjau-1(1831059).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/barn-mjau-1(1831059).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/barn-mjau-1(1831059).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Barn: Gå inte fel kamel
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00759/140332_jpg_759297e.jpg" width="180" height="127" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
G&amp;aring; inte fel kamel &amp;auml;r den f&amp;ouml;rsta titeln som det nya barnboksf&amp;ouml;rlaget Bladslottet ger ut. Till formatet &amp;auml;r det en liten bok, men ser man till inneh&amp;aring;llet &amp;auml;r det en stor konstn&amp;auml;rlig prestation.&lt;br&gt;
Till sin karakt&amp;auml;r &amp;auml;r boken mer episodisk &amp;auml;n episk. P&amp;aring; varje uppslag finns &amp;ouml;gonblicksbilder av egensinniga djur i geografiskt olika milj&amp;ouml;er. Till det fogas taktfasta dikter med omsorgsfulla budskap om levnadss&amp;auml;tt, f&amp;ouml;rdomar och acceptans.&lt;br&gt;
Det &amp;auml;r Mikael Cavallin som st&amp;aring;r bakom de kontakts&amp;ouml;kande texterna om hungriga fladderm&amp;ouml;ss, r&amp;auml;dda elefanter och ensamma vargar. Bildmaterialet har hans hustru, konstn&amp;auml;ren Magdalena Cavallin, skapat.&lt;br&gt;
Och vilka bilder! Det r&amp;ouml;r sig om f&amp;auml;rgsprakande, magiska alster baserade p&amp;aring; en blandning av stiliga collage, rena f&amp;auml;lt och medryckande former. Kort sagt: Magdalena Cavallin modellerar skogar, tr&amp;auml;sk och cirkust&amp;auml;lt s&amp;aring; som vi aldrig har sett dem f&amp;ouml;rut.&lt;br&gt;
G&amp;aring; inte fel kamel &amp;auml;r inte helt l&amp;auml;tt, men &amp;auml;nd&amp;aring; en poetisk njutning, b&amp;aring;de f&amp;ouml;r barn och vuxna, som g&amp;aring;r rakt in i hj&amp;auml;rtat.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
JONNA FRIES&lt;br&gt;
&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/LGP9mt9O774" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/LGP9mt9O774/barn-ga-inte-fel-kamel(1831060).gm</link>
<pubDate>Thu, 18 Mar 2010 09:52:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/barn-ga-inte-fel-kamel(1831060).gm</guid>
<itunes:author />
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/barn-ga-inte-fel-kamel(1831060).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/barn-ga-inte-fel-kamel(1831060).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/barn-ga-inte-fel-kamel(1831060).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Petter Lidbeck skriver för unga läsare
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00759/139617_jpg_759301e.jpg" width="180" height="121" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Petter Lidbeck har kommit till V&amp;auml;xj&amp;ouml; f&amp;ouml;r att prata b&amp;ouml;cker och f&amp;ouml;rfattarskap med tolv&amp;aring;ringar p&amp;aring; biblioteket. N&amp;aring;got han g&amp;ouml;r med j&amp;auml;mna mellanrum runt om i Sverige. Petter &amp;auml;r v&amp;auml;lk&amp;auml;nd f&amp;ouml;r unga l&amp;auml;sare i l&amp;aring;g- och mellanstadie&amp;aring;ldern och har skrivit allt fr&amp;aring;n bilderb&amp;ouml;cker till ton&amp;aring;rsromaner.&lt;br&gt;&amp;ndash; Ofta &amp;auml;r det entusiastiska ungdomar jag m&amp;ouml;ter. De slipper ju matten en stund, s&amp;auml;ger han och ler sitt stora leende som &amp;aring;terkommer m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger under intervjun.&lt;br&gt;Det finns n&amp;auml;stan alltid n&amp;aring;gon i varje klass som dr&amp;ouml;mmer om att skriva b&amp;ouml;cker, s&amp;auml;ger han, men vanligaste fr&amp;aring;gorna &amp;auml;r: Vad tj&amp;auml;nar du? och &amp;Auml;r det roligt?&lt;br&gt;&amp;ndash; Visst &amp;auml;r det lite konstigt att killarna fr&amp;aring;gar om pengar och tjejerna om det &amp;auml;r kul redan p&amp;aring; mellanstadiet.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;Petter Lidbeck b&amp;ouml;rjade skriva n&amp;auml;r han var utbytesstudent i USA under de sena ton&amp;aring;ren. Till en b&amp;ouml;rjan blev det mest brev hem till f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna i Helsingborg och f&amp;ouml;r byr&amp;aring;l&amp;aring;dan i samband med olycklig k&amp;auml;rlek. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r l&amp;auml;t f&amp;ouml;sta boken v&amp;auml;nta p&amp;aring; sig.&lt;br&gt;Den kom 1997 d&amp;aring; Petter hunnit bli 32 &amp;aring;r. Linnea fr&amp;aring;n Yujiang heter debuten och handlar om hur Petter och hans fru Lotta blev f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar till adopterade dottern Linnea fr&amp;aring;n Kina.&lt;br&gt;Sedan f&amp;ouml;ljde vuxenboken Liten katekes f&amp;ouml;r m&amp;auml;n, illustrerad av Stig "Slas" Claesson, och d&amp;auml;refter f&amp;ouml;rsta barnboken.&lt;br&gt;&amp;ndash; Jag s&amp;aring;g i en annons att man kunde skriva en barnbok och vinna 50 000 kronor. Jag skickade in Pappa p&amp;aring; s&amp;ouml;ndag, fick tillbaka den omg&amp;aring;ende och blev sur. Ett annat f&amp;ouml;rlag l&amp;auml;ste med lite sn&amp;auml;llare &amp;ouml;gon och bad mig skriva om. Det slutade med att jag fick ber&amp;ouml;m och att det gick bra. Jag brukar s&amp;auml;ga att &amp;auml;r man envis och talangl&amp;ouml;s &amp;auml;r det en bra kombination.&lt;br&gt;Och leendet spricker upp igen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;Petter skriver g&amp;auml;rna roligt och sp&amp;auml;nnande, men &amp;auml;ven om de or&amp;auml;ttvisor barn upplever. Att skriva f&amp;ouml;r barn skiljer sig inte s&amp;aring; v&amp;auml;rst mycket fr&amp;aring;n att skriva f&amp;ouml;r vuxna, menar han. Det som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r barn &amp;auml;r att man inte anv&amp;auml;nder ett f&amp;ouml;r sv&amp;aring;rt spr&amp;aring;k. &lt;br&gt;&amp;ndash; Det handlar om att lura l&amp;auml;saren att v&amp;auml;nda blad vad man &amp;auml;n skriver. Sedan &amp;auml;r det sv&amp;aring;rare att skriva roligt och lite l&amp;auml;ttare att skriva sp&amp;auml;nnande, men man kan absolut skriva om alla &amp;auml;mnen &amp;auml;ven f&amp;ouml;r barn.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;B&amp;ouml;cker &amp;auml;r bra att ta till n&amp;auml;r man har det tr&amp;aring;kigt eller lite sm&amp;aring;jobbigt. D&amp;aring; &amp;auml;r det viktigt att det inte bara &amp;auml;r el&amp;auml;ndesskildringar barn serveras, utan ocks&amp;aring; en v&amp;auml;rld att dr&amp;ouml;mma sig bort till litegrann.&lt;br&gt;&amp;ndash; Det &amp;auml;r ju s&amp;aring; att det deppiga, kritikerrosade s&amp;auml;llan g&amp;aring;r hem hos den breda allm&amp;auml;nheten. Det som kritikerna tycker om &amp;hellip;&lt;br&gt;
&lt;br&gt;Om det &amp;auml;r s&amp;aring; v&amp;auml;ldigt viktigt att b&amp;ouml;rja l&amp;auml;sa i unga &amp;aring;r &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att svara p&amp;aring;, tycker Petter. Det kanske &amp;auml;r lika viktigt att &amp;ouml;ppna munnen och ber&amp;auml;tta. F&amp;ouml;rdelen han kan se med b&amp;ouml;cker &amp;auml;r att l&amp;auml;saren sj&amp;auml;lv skapar sina bilder och hittar sin fantasi.&lt;br&gt;Men att tvinga till l&amp;auml;sning av viss litteratur &amp;auml;r inte bra.&lt;br&gt;&amp;ndash; B&amp;auml;ttre att ta en ny bok om du inte tycker om det du l&amp;auml;ser. D&amp;auml;remot har det visat sig att det &amp;auml;r bra att s&amp;auml;tta av skoltid till l&amp;auml;sning. Att eleverna f&amp;aring;r l&amp;auml;sa precis vad de vill en stund. Framf&amp;ouml;rallt har man m&amp;auml;rkt i invandrart&amp;auml;ta klasser, d&amp;auml;r det kanske talas 25 olika spr&amp;aring;k och ingen pratar svenska hemma, att l&amp;auml;sandet &amp;auml;r en oslagbar v&amp;auml;g in i det svenska spr&amp;aring;ket.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;D&amp;aring; barn l&amp;auml;ser b&amp;aring;de l&amp;aring;ngsammare och noggrannare &amp;auml;n vuxna &amp;auml;r det lite petigare med orden i ungdomsb&amp;ouml;cker. Att anv&amp;auml;nda ett lite enklare spr&amp;aring;k.&lt;br&gt;&amp;ndash; H&amp;auml;lften s&amp;aring; l&amp;aring;ngt &amp;auml;r alltid dubbelt s&amp;aring; bra, s&amp;auml;ger Petter, med till&amp;auml;gget att det inte finns n&amp;aring;gra egentliga regler.&lt;br&gt;&amp;ndash; Harry Potter &amp;auml;r extremt l&amp;aring;ng l&amp;auml;sning och Astrid Lindgren skrev inte heller speciellt kort. Det viktigaste &amp;auml;r nog att man inte skriver f&amp;ouml;r dumt eller f&amp;ouml;r tramsigt.&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/Vzc7ru6RX1I" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/Vzc7ru6RX1I/petter-lidbeck-skriver-for-unga-lasare(1831062).gm</link>
<pubDate>Thu, 18 Mar 2010 09:52:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/petter-lidbeck-skriver-for-unga-lasare(1831062).gm</guid>
<itunes:author>Marie Fransson</itunes:author>
<dc:creator>Marie Fransson</dc:creator>
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/petter-lidbeck-skriver-for-unga-lasare(1831062).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/petter-lidbeck-skriver-for-unga-lasare(1831062).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/petter-lidbeck-skriver-for-unga-lasare(1831062).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Nya skivor 17/3
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00758/140194_jpg_758472e.jpg" width="179" height="179" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;p&gt;&amp;Aring;rets hittills, tvekl&amp;ouml;st, b&amp;auml;sta svenska platta, tycker Andreas Westergren om This is Heads debutalbum. Vi recenserar &amp;auml;ven bland andra Drive-By Truckers, Tobias Fr&amp;ouml;berg, Invasionen, Chumbawamba, Claes L&amp;ouml;vgrens, Date, Motorpsycho och Fear Factory.&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;AIRBOURNE&lt;br&gt;No Guts. No Glory.&lt;br&gt;(Roadrunner)&lt;br&gt;3/5&lt;br&gt;No Guts. No Glory., &amp;auml;r australiensiska Airbournes andra platta. Det handlar inte p&amp;aring; n&amp;aring;got vis om nyskapande musik utan snarare om v&amp;auml;rldens b&amp;auml;sta AC/DC-tribute som ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att spela covers framf&amp;ouml;r eget material. Detta g&amp;ouml;rs verkligen med den &amp;auml;ran och bortser man fr&amp;aring;n AC/DC:s senaste platta Black Ice, som var riktigt bra, s&amp;aring; g&amp;ouml;r Airbourne den b&amp;auml;sta AC/DC-rocken sedan 1981 &amp;aring;rs For Those About To Rock. Det g&amp;aring;r inte att snacka bort l&amp;aring;tar som No Way But The Hard Way, Back On The Bottle och den perfekta partyl&amp;aring;ten Blonde, Bad And Beautiful, &amp;auml;ven om gruppen inte tar ett enda po&amp;auml;ng f&amp;ouml;r originalitet.&lt;br&gt;KLAS LUNDGREN &lt;br&gt;
&lt;br&gt;ARCHIE BRONSON OUTFIT&lt;br&gt;Coconut&lt;br&gt;(Domino/Border)&lt;br&gt;2/5&lt;br&gt;Domino &amp;auml;r vanligtvis en p&amp;aring;litlig label. Men Archie Bronson Outfit platsar inte i s&amp;aring; fint s&amp;auml;llskap. P&amp;aring; sina tv&amp;aring; tidigare album har bandet vacklat mellan punk-blues och garagerock och p&amp;aring; sin h&amp;ouml;jd k&amp;auml;nts lovande men fortfarande identitetsl&amp;ouml;sa.&lt;br&gt;P&amp;aring; Coconut &amp;ouml;msar de skinn och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker skapa nervigt deppig musik i samma stil som de fantasirika Domino-kollegorna Clinic. Stundtals &amp;auml;r de en bit p&amp;aring; v&amp;auml;g men tar i f&amp;ouml;r mycket. Den industridisco med goth-vibbar som de varvar med - och som f&amp;ouml;r tankarna till PiL &amp;ndash; &amp;auml;r inledningsvis intressant men &amp;auml;ven h&amp;auml;r pyser luften ur l&amp;aring;tarna efter ett tag.&lt;br&gt;En irriterade skiva.&lt;br&gt;BO STR&amp;Ouml;BERG&lt;br&gt;
&lt;br&gt;CHUMBAWAMBA&lt;br&gt;ABCDEGFG&lt;br&gt;(Westpark music/Bonnier Amigo)&lt;br&gt;3/5&lt;br&gt;Brittiska Chumbawamba har sedan starten 1984 gjort anarkistisk popmusik om snatteri, strejker, Live Aid, fascism och censur &amp;ndash; bland annat. Sjuttonde albumet, ABCDEFG, &amp;auml;r en konceptskiva d&amp;auml;r &amp;auml;mnet musik dissekeras med b&amp;aring;de humor och ironi. Bland annat s&amp;auml;tts luppen p&amp;aring; Metallicas James Hetfield i Torturing James Hetfield, d&amp;auml;r han torteras med Chumbawamba-musik.&lt;br&gt;Att punk &amp;auml;r en attityd mer &amp;auml;n en musikstil har aldrig varit tydligare. Chumbawamba g&amp;ouml;r v&amp;auml;n folkpop med st&amp;auml;ms&amp;aring;ng och fiol. Men n&amp;aring;gon hit i klass med deras genombrott Tubthumping fr&amp;aring;n 1997 blir det aldrig.&lt;br&gt;HELENA S&amp;Ouml;DERLUNDH&lt;br&gt;
&lt;br&gt;CLAES L&amp;Ouml;VGRENS&lt;br&gt;Vi lever nu&lt;br&gt;(Mariann)&lt;br&gt;2/5&lt;br&gt;Ambitionerna &amp;auml;r h&amp;ouml;ga men tyv&amp;auml;rr f&amp;aring;r man direkt k&amp;auml;nslan av att Claes L&amp;ouml;vgrens p&amp;aring; sin fj&amp;auml;rde skiva aldrig riktigt kommer loss.&lt;br&gt;Den k&amp;auml;nslan blir &amp;auml;nnu mer markant n&amp;auml;r man lyssnar p&amp;aring; 60-talsklassikern Amarillo, l&amp;aring;ten som gav Howard Greenfield och Neil Sedaka en v&amp;auml;rldshit.&lt;br&gt;Men visst har skivan ocks&amp;aring; ett par riktiga p&amp;auml;rlor.&lt;br&gt;Det g&amp;auml;ller b&amp;aring;de Claes L&amp;ouml;vgrens duett med &amp;Aring;sa Sj&amp;ouml;berg i &amp;Auml;nglarna minns, en riktigt vacker ballad av Mats Larsson och &amp;Aring;sa Karlstr&amp;ouml;m, liksom den tolfte och sista l&amp;aring;ten, Blue eyes crying in the rain, skriven av Fred Rose.&lt;br&gt;Men sammantaget funkar det inte. Med litet mer kl&amp;ouml;s i arrangemangen skulle orkestern ha f&amp;aring;tt ytterligare en gran.&lt;br&gt;BERNE PERSSON&lt;br&gt;
&lt;br&gt;COCO MONTOYA &lt;br&gt;?I Want it All Back&lt;br&gt;(Ruf/BAM) &lt;br&gt;2/5&lt;br&gt;?Han har spelat med b&amp;aring;de Albert Collins och John Mayalls Bluesbreakers. Det h&amp;auml;r &amp;auml;r Cocos sjunde soloalbum, producerat av Keb Mo. Som gitarrist &amp;auml;r han alldeles utm&amp;auml;rkt, som s&amp;aring;ngare habil, men inte mer. Vad som retar mig &amp;auml;r det slipade finliret. Inledande Hey Senorita l&amp;aring;ter som n&amp;aring;got Carlos Santana kunde spelat in, f&amp;ouml;r s&amp;auml;g 30 &amp;aring;r sedan. Det &amp;auml;r snyggt, slickt och elegant &amp;ndash; och ber&amp;ouml;r inte s&amp;auml;rskilt mycket alls. Det &amp;auml;r inte f&amp;ouml;rr&amp;auml;n p&amp;aring; slutet, som i Fannie May som det blir nerv i bluesen. Men det &amp;auml;r en alldeles f&amp;ouml;r seg transportstr&amp;auml;cka dit.&lt;br&gt;ANDERS TAPOLA ?&lt;br&gt;
&lt;br&gt;DATE&lt;br&gt;H&amp;auml;r och nu&lt;br&gt;(Mariann)&lt;br&gt;3/5&lt;br&gt;
Date &amp;auml;r ett av de mest framg&amp;aring;ngsrika dansbanden under 2000-talet. De har t&amp;auml;vlat i Melodifestivalen tre g&amp;aring;nger och n&amp;aring;dde finalen i Dansbandskampen 2009. H&amp;auml;r och nu &amp;auml;r deras f&amp;ouml;rsta album p&amp;aring; sex &amp;aring;r och sammantaget g&amp;ouml;r Date en godk&amp;auml;nd comeback p&amp;aring; skivmarknaden.&lt;br&gt;De har valt att satsa p&amp;aring; s&amp;auml;kra kort. Samtliga tolv l&amp;aring;tar har legat h&amp;ouml;gt p&amp;aring; listorna och d&amp;aring; &amp;auml;r det alltid sp&amp;auml;nnande att lyssna p&amp;aring; en ny version.&lt;br&gt;H&amp;auml;r har Date lyckats mycket bra med Tomas Ledins Helt galen i dig, Mauro Scoccos klassiker Till dom ensamma och Magnus Ugglas Astrologen. Men &amp;auml;ven Uno Svenningssons V&amp;aring;gorna funkar som dansbandsversion, i varje fall n&amp;auml;r den framf&amp;ouml;rs av Date.&lt;br&gt;BERNE PERSSON&lt;br&gt;
&lt;br&gt;DRIVE-BY TRUCKERS&lt;br&gt;The Big To-Do&lt;br&gt;(Pias recordings/Border)&lt;br&gt;4/5&lt;br&gt;J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med Drive-by truckers senaste album, fjol&amp;aring;rets Murdering Oscar - som i och f&amp;ouml;r sig gavs ut under Patterson Hoods namn &amp;ndash; &amp;auml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l tempo som hum&amp;ouml;r en gnutta h&amp;ouml;gre h&amp;auml;r. F&amp;ouml;r den som gillar alt-country som det kallas idag &amp;ndash; eller college rock som REM och Replacements kallades f&amp;ouml;r i mitten 1980-talet &amp;ndash; &amp;auml;r Drive-by truckers en mysig varm filt. Trygg och p&amp;aring;litlig. Men v&amp;auml;lbekant &amp;auml;r inget negativt i det h&amp;auml;r sammanhanget. Tv&amp;auml;rtom g&amp;ouml;r avvikelserna &amp;ndash; som Shonna Tuckers tv&amp;aring; l&amp;aring;tar och en Mike Cooley-boogie - och den timsl&amp;aring;nga speltiden att det h&amp;auml;r hade blivit ett b&amp;auml;ttre album om man gallrat mer.&lt;br&gt;BO STR&amp;Ouml;BERG&lt;br&gt;
&lt;br&gt;FEAR FACTORY&lt;br&gt;Mechanize&lt;br&gt;(AFM)&lt;br&gt;3/5&lt;br&gt;
Fear Factory gick i br&amp;auml;schen f&amp;ouml;r den maskinella h&amp;aring;rdrocken i b&amp;ouml;rjan p&amp;aring; 90-talet och fick sitt stora genombrott 1995 med Demanufacture. Gruppens tv&amp;aring; mest tongivande medlemmar, s&amp;aring;ngaren Burton C Bell och gitarristen Dino Cazares, drog inte j&amp;auml;mt och gick skilda v&amp;auml;gar efter 2001 &amp;aring;rs Digimortal. Nu &amp;auml;r gammalt groll gl&amp;ouml;mt och man vill ta tillbaka f&amp;ouml;rlorad mark med Mechanize, en platta som t&amp;aring;l j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse med tidigare succ&amp;eacute;er &amp;auml;ven om det som var nytt d&amp;aring; inte k&amp;auml;nns lika fr&amp;auml;scht l&amp;auml;ngre. Det traditionella manglandet p&amp;aring; Mechanize &amp;auml;r okej, men den avslutande och lugnare Final Exit &amp;auml;r den stora beh&amp;aring;llningen.&lt;br&gt;KLAS LUNDGREN&lt;br&gt;
&lt;br&gt;THE GROTESQUERY&lt;br&gt;Tales Of The Coffin Born&lt;br&gt;(Cyclone Empire)&lt;br&gt;4/5&lt;br&gt;
The Grotesquery &amp;auml;r ett projekt som de b&amp;aring;da Bone Gnawer-medlemmarna s&amp;aring;ngaren Kam Lee och gitarristen Rogga Johansson har satt ihop. Tales Of The Coffin Born &amp;auml;r ett konceptalbum d&amp;auml;r skr&amp;auml;ckhistorien f&amp;ouml;r en g&amp;aring;ngs skull verkligen &amp;auml;r l&amp;auml;skig och ber&amp;auml;ttar vad som kan h&amp;auml;nda n&amp;auml;r man l&amp;auml;ser den av skr&amp;auml;ckf&amp;ouml;rfattaren H P Lovecraft p&amp;aring;hittade, ockulta boken Necronomicon och r&amp;aring;kar tappa fattningen och sl&amp;aring; ihj&amp;auml;l sin havande fru. Varje l&amp;aring;t f&amp;ouml;reg&amp;aring;s av ett talat intro som g&amp;ouml;r allt begripligt och detta grepp fungerar riktigt bra tillsammans med den fl&amp;auml;skiga d&amp;ouml;dsmetallen d&amp;auml;r varje l&amp;aring;t inneh&amp;aring;ller riktigt b&amp;auml;rande riff.&lt;br&gt;KLAS LUNDGREN&lt;br&gt;
&lt;br&gt;INVASIONEN&lt;br&gt;Hela v&amp;auml;rlden brinner&lt;br&gt;(Columbia/SME)&lt;br&gt;1/5&lt;br&gt;Sveriges hardcorepappa Dennis Lyxz&amp;eacute;n har m&amp;auml;ngder av sidoprojekt p&amp;aring; g&amp;aring;ng. Ett av de st&amp;ouml;rre, som &amp;auml;r mer ett stort projekt &amp;auml;n n&amp;aring;got vid sidan av, &amp;auml;r Invasionen. Bandet han startade i slutet av 1990-talet tillsammans med bland annat Lisa Miskovsky. D&amp;aring; hette de Lost Patrol, nu heter de Invasionen, och g&amp;ouml;r upprorspop p&amp;aring; svenska. Lisa Misovsky &amp;auml;r inte med l&amp;auml;ngre och i &amp;auml;rlighetens namn funkar Invasionen s&amp;aring;d&amp;auml;r. Jag kan t&amp;auml;nka mig att bandet live &amp;auml;r mycket h&amp;auml;rligt och sv&amp;auml;ngigt men i h&amp;ouml;rlurar blir det r&amp;aring;kigt och platt. Allra m&amp;auml;rkligast &amp;auml;r plattans andra sp&amp;aring;r: Kom igen nu Lyxz&amp;eacute;n som mer k&amp;auml;nns som en monolog som borde ske hos en legitimerad psykolog &amp;auml;n som sp&amp;aring;r p&amp;aring; en platta. Invasionen k&amp;auml;nns som ett blekt Imperiet, neggigt och bittert, i princip utan gl&amp;ouml;d. &lt;br&gt;TUVA KLINTH&amp;Auml;LL&lt;br&gt;
&lt;br&gt;MOTORPSYCHO&lt;br&gt;Heavy metal fruit&lt;br&gt;(Rune grammofon)&lt;br&gt;3/5&lt;br&gt;Under sina 20 &amp;aring;r och p&amp;aring; ett dussin album har Trondheimsbandet Motorpsyche gjort utflykter i olika genrer - progg, psykedelia, vintageh&amp;aring;rdrock, indierock/pop. Det har blivit tyngre med &amp;aring;ren och j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med f&amp;ouml;rra albumet, Little Lucid Moments fr&amp;aring;n 2008, &amp;auml;r Heavy Metal Fruit m&amp;ouml;rkare. N&amp;auml;r progressiv metal m&amp;ouml;ter jazz, som i inledande Starhammer, blir det sp&amp;auml;nnande och jammen sv&amp;auml;nger bra. De f&amp;ouml;rsta minuterna av WBAT f&amp;ouml;r rent av tanken till Miles Davis Bitches Brew. &amp;Auml;ven 20-minutaren Gullible's Travails d&amp;auml;r Wishbone Ash m&amp;ouml;ter King Crimson &amp;auml;r m&amp;auml;ktig. Synd att det allt f&amp;ouml;r ofta drar iv&amp;auml;g i mesig Yes-prog.&lt;br&gt;BO STR&amp;Ouml;BERG&lt;br&gt;
&lt;br&gt;THIS IS HEAD&lt;br&gt;0001&lt;br&gt;(Enkel/Adrian)&lt;br&gt;4/5&lt;br&gt;Att inte t&amp;auml;nka. I de flesta sammanhang &amp;auml;r det v&amp;auml;l inte att rekommendera. Men ibland &amp;auml;r det precis det som kr&amp;auml;vs. Debuterande malm&amp;ouml;kvartetten This is head har fattat det. &amp;Aring;tminstone l&amp;aring;ter det s&amp;aring;. Som att de har st&amp;auml;llt sig en t&amp;auml;t ring i sin murriga replokal p&amp;aring; M&amp;ouml;llev&amp;aring;ngen, slutit &amp;ouml;gonen, borrat ner sina barfotaf&amp;ouml;tter i den orientaliska mattan, frikopplat hj&amp;auml;rnan och bara f&amp;ouml;rlitat sig p&amp;aring; k&amp;auml;nslan. &lt;br&gt;Att det ska frammana bilder av en &amp;ouml;ken d&amp;auml;r en man eller kvinna kommer ridande, inlindad i sjalar som vinden tar tag och drar i, som s&amp;aring;ngaren och gitarristen Henric Claesson sj&amp;auml;lv beskrev musiken i en intervju. &lt;br&gt;Och det finns n&amp;aring;got mystiskt, sv&amp;aring;rf&amp;aring;ngat inb&amp;auml;ddat i deras hypnotiskt dansanta arenarock. Som om ett ungt U2 har g&amp;aring;tt i n&amp;auml;rkamp med postpunk, Peter Gabriel, krautrock och, inte minst, den moderna discon i svenska Studio och Font&amp;auml;n och brittiska A Mountain of ones skola. Monotont, b&amp;ouml;ljande. Olycksb&amp;aring;dande.&lt;br&gt;P&amp;aring; pappret kan det l&amp;aring;ta utstuderat trendmedvetet, men det finns inga som helst sp&amp;aring;r av det i de fyras sk&amp;auml;gg, noppiga koftor och suggestiva sv&amp;auml;ng. N&amp;auml;r det &amp;auml;r som b&amp;auml;st - och det &amp;auml;r det ganska ofta &amp;ndash; gl&amp;ouml;mmer man faktiskt bort att det &amp;auml;r fyra m&amp;auml;n som spelar instrument. D&amp;aring; handlar det mer om ett tillst&amp;aring;nd att f&amp;ouml;rlora sig i. &amp;Auml;nd&amp;aring; &amp;auml;r det inte alls otillg&amp;auml;ngligt. 0002 och 0009 &amp;auml;r sv&amp;aring;rt medryckande. &lt;br&gt;Och ja, titlarna &amp;auml;r s&amp;aring;d&amp;auml;r. Fr&amp;aring;n 0002 till 0013. Inget ska uppenbarligen ta udden av varje enskild lyssnares tolkningsf&amp;ouml;retr&amp;auml;de.&lt;br&gt;Som en parentes &amp;auml;r basisten Tom Malmros medlem i det vi g&amp;auml;rna kallar ett V&amp;auml;xj&amp;ouml;band, Surrounded. Och Bj&amp;ouml;rn Wiking, s&amp;aring;ng och klaviatur, har l&amp;auml;st p&amp;aring; V&amp;auml;xj&amp;ouml; universitet. Jag m&amp;ouml;tte Lassie, jag vet. Men vad&amp;aring;, det &amp;auml;r inte ofta vi har lokala kopplingar p&amp;aring; &amp;aring;rets hittills, tvekl&amp;ouml;st, b&amp;auml;sta svenska platta.&lt;br&gt;ANDREAS WESTERGREN&lt;br&gt;
&lt;br&gt;THOMAS WHITE&lt;br&gt;The Maximalist&lt;br&gt;(Cooking Vinyl/Bonnier Amigo)&lt;br&gt;2/5&lt;br&gt;
Thomas White hade tidigare, fast d&amp;aring; kallade han sig Tom, Electric Soft Parade och har varit med i Brakes. Hans egna grejer - detta &amp;auml;r hans andra soloalbum &amp;ndash; &amp;auml;r &amp;auml;nnu mer post-moderna i sitt rotl&amp;ouml;sa genrehoppande. Tycker man att musik ska ha en egen personlighet har man inget att h&amp;auml;mta h&amp;auml;r. M&amp;ouml;jligen bidrar det faktum att l&amp;aring;tarna &amp;auml;r inspelade &amp;ouml;ver en fem&amp;aring;rsperiod till det splittrade intrycket. Det &amp;auml;r kvasi-psychedelisk pop, melodi&amp;ouml;s neo-progg, electro, h&amp;aring;rdrocksriff och hans moster. The Last Blast, &amp;auml;r d&amp;auml;remot en ettrig och catchy sak, och v&amp;auml;rd att ladda ned. Men resten kan du skippa.&lt;br&gt;BO STR&amp;Ouml;BERG&lt;br&gt;
&lt;br&gt;TOBIAS FR&amp;Ouml;BERG &lt;br&gt;The big up&lt;br&gt;(Playground)&lt;br&gt;4/5&lt;br&gt;
Tobias Fr&amp;ouml;berg har gjort sig k&amp;auml;nd som en popvirutos men det var med punkbandet Dead dildos han inledde sin karri&amp;auml;r, de hade hitl&amp;aring;tar som Kuken kokar, l&amp;aring;tar som funkade p&amp;aring; Gotland en sommar. Men nu har Tobias Fr&amp;ouml;berg blivit etablerad musiker och sl&amp;auml;pper sitt fj&amp;auml;rde soloalbum. Det &amp;auml;r en l&amp;aring;ng k&amp;auml;rlekshommage till hans fru. &lt;br&gt;
The big up &amp;auml;r fylld av k&amp;auml;rlek i alla dess former. Och det handlar inte bara om lycklig k&amp;auml;rlek utan om vardag och tristess. Tobias Fr&amp;ouml;bergs popmusik &amp;auml;r storslagen, svulstig och fylld av orglar och str&amp;aring;kar. &lt;br&gt;Mot slutet exploderar allt i plattans sista l&amp;aring;tar, Precious och Baby baby baby! &lt;br&gt;TUVA KLINTH&amp;Auml;LL&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/5yN8L-31q28" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/5yN8L-31q28/nya-skivor-17-3(1829276).gm</link>
<pubDate>Wed, 17 Mar 2010 10:17:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/skivor/nya-skivor-17-3(1829276).gm</guid>
<itunes:author>Bo Ströberg</itunes:author>
<dc:creator>Bo Ströberg</dc:creator>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/skivor/nya-skivor-17-3(1829276).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Maja Lundgren: Mäktig Tussilago
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00757/140050_jpg_757924e.jpg" width="180" height="270" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Vem &amp;auml;r galen och vem &amp;auml;r normal? Finns det n&amp;aring;gon sanning eller bara perspektiv? Hur och vad f&amp;aring;r man egentligen skriva?&lt;br&gt;
Fr&amp;aring;gorna bubblade hetsigt n&amp;auml;r Maja Lundgren utan omsvep j&amp;auml;mf&amp;ouml;rde sina upplevelser av kultursverige med den neapolitanska camorran i boken Myggor och tigrar (2007). N&amp;auml;r hon nu utkommer med romanen M&amp;auml;ktig Tussilago spelar definitionerna av galenskap, sanning och r&amp;auml;ttesn&amp;ouml;ren en lika avg&amp;ouml;rande roll som i debatten, men p&amp;aring; en mycket mer sublim niv&amp;aring;.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
M&amp;auml;ktig Tussilago handlar om Oscar Riktelius som sitter hos en psykiater, Mister Hur-har-vi-det-h&amp;auml;r-d&amp;aring;, och f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker reda ut varf&amp;ouml;r han blivit galen. Efter en middagsbjudning med ungdomsv&amp;auml;nner fr&amp;aring;n det Joseph Conrad-inspirerade punkbandet Kill Kurz och andra sammanhang har det n&amp;auml;mligen slagit slint f&amp;ouml;r Oscar. Eller spelar han bara? Och i s&amp;aring; fall varf&amp;ouml;r?&lt;br&gt;
Oscar &amp;auml;r annars en genomgod man som v&amp;auml;rnar kvinnors r&amp;auml;tt och ger bort regnskog och u-landsgetter. Han har yvigt r&amp;ouml;dkantade ideal, men lever ett sm&amp;aring;borgerligt medelklassliv med Katarina och barnen Mimmi och Moses. Sin doktorsavhandling om den skotska h&amp;auml;xan Doideag av Mull har han dock, trots protester fr&amp;aring;n omgivningen, lagt p&amp;aring; hyllan f&amp;ouml;r att vara personlig assistent &amp;aring;t den f&amp;ouml;rlamade Rosemarie.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
M&amp;auml;ktig Tussilago skiljer sig s&amp;aring; v&amp;auml;l estetiskt som tematiskt fr&amp;aring;n den skandalomsusade rapporten Myggor och tigrar och den augustnominerade romanen Pompeji (2001) som h&amp;auml;nf&amp;ouml;rande bl&amp;aring;ste liv i en svunnen tid. Men det finns ocks&amp;aring; likheter: en stilistiskt s&amp;auml;rpr&amp;auml;glad r&amp;ouml;st, samt en o-r&amp;auml;dsla att skaka om det auktorit&amp;auml;ra och dra fram det undanskuffade i ljuset.&lt;br&gt;
Till sin karakt&amp;auml;r &amp;auml;r M&amp;auml;ktig Tussilago en enormt fragmentarisk roman, som bygger p&amp;aring; stora delar g&amp;aring;tfull vers blandat med en suggestivt sv&amp;auml;vande och &amp;auml;nd&amp;aring; klart svarss&amp;ouml;kande prosa. Samtidigt kryssar Lundgren vilt och omst&amp;auml;ndigt mellan s&amp;aring; v&amp;auml;l tidsplan som perspektiv.&lt;br&gt;
P&amp;aring; den sn&amp;aring;riga v&amp;auml;gen skildras framf&amp;ouml;rallt n&amp;aring;gra f&amp;ouml;r Oscar m&amp;ouml;jligt avg&amp;ouml;rande h&amp;auml;ndelser: den f&amp;ouml;rryckta middagen, Moses dopkalas, en fj&amp;auml;rmande frukost med Katarina, samt st&amp;ouml;lden av en afrikansk d&amp;ouml;dsmask.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Men boken skildrar ocks&amp;aring; olika generationer av m&amp;auml;n: Oscars far Nils Riktelius som l&amp;auml;ste juridik i bl&amp;aring;st&amp;auml;ll, Nils far Karl Axel som var &amp;ouml;verl&amp;auml;kare och mission&amp;auml;r i Brazzaville, samt Oscars kusinbarn Joakim Fierce autonomare &amp;auml;n s&amp;aring; h&amp;auml;r kan v&amp;auml;nstern inte bli Riktelius. Vid sidan av det spelar ocks&amp;aring; Doideag av Mulls v&amp;aring;ldsamma storms&amp;auml;nkning av den spanska armadan och den abrupta lobotomeringen av den utlevande Rosemary Kennedy en symboliskt viktig roll.&lt;br&gt;
Lundgrens anv&amp;auml;ndning av brottstycken &amp;auml;r en genomt&amp;auml;nkt och lyckad strategi, som dels gestaltar v&amp;auml;rlden genom sjukdomen, dels illustrerar samtidens of&amp;ouml;renliga krav p&amp;aring; j&amp;auml;mlikhet och kl&amp;auml;ttrande. Mitt i allt det d&amp;auml;r blir Oscar &amp;auml;r en skakig metafor f&amp;ouml;r den moderna manligheten, f&amp;ouml;r mer &amp;auml;n n&amp;aring;gonting annat &amp;auml;r M&amp;auml;ktig Tussilago en iscens&amp;auml;ttning av patriarkatets fall &amp;ndash; och det i ett sammanhang d&amp;auml;r kvinnorna f&amp;ouml;rkastar j&amp;auml;mlikheten och hungrigt tar chansen att trycka ner.&lt;br&gt;
M&amp;auml;ktig Tussilago vrider och v&amp;auml;nder p&amp;aring; samtidens missionerande och kolonialiserande med stor humor och briljant skicklighet. Det &amp;auml;r en dynamisk skildring av det positionerande samtalet, h&amp;auml;r kallat Acherons pratskum, som tar sig s&amp;aring; n&amp;auml;ra stormens &amp;ouml;ga det g&amp;aring;r.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
JONNA FRIES &lt;br&gt;
&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/feenPuQNYg4" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/feenPuQNYg4/maja-lundgren-maktig-tussilago(1827965).gm</link>
<pubDate>Tue, 16 Mar 2010 15:00:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/maja-lundgren-maktig-tussilago(1827965).gm</guid>
<itunes:author />
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/maja-lundgren-maktig-tussilago(1827965).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/maja-lundgren-maktig-tussilago(1827965).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/maja-lundgren-maktig-tussilago(1827965).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[ Pär Hansson: Motorsågsminne ]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00757/140040_jpg_757928e.jpg" width="180" height="116" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
P&amp;auml;r Hanssons diktsamling Motors&amp;aring;gsminne inleds med en reflektion &amp;ouml;ver en frihetst&amp;ouml;rstande dr&amp;ouml;m, d&amp;auml;r jaget inte ens beh&amp;ouml;vt anv&amp;auml;nda sina armar &amp;rdquo;som vingproteser&amp;rdquo;. Bilden som presenteras &amp;auml;r b&amp;aring;de n&amp;auml;rvarande och flyktig, och den pekar med magnetisk kraft vidare in i boken.&lt;br&gt;
D&amp;auml;r l&amp;aring;ter Hansson ett samh&amp;auml;llskritiskt perspektiv sk&amp;auml;ra mot en varmare vardagsber&amp;auml;ttelse d&amp;auml;r barnet, fadern och skribenten spelar huvudrollen. &amp;Auml;ven det dr&amp;ouml;mska och det mytiska breder ut sig bland barnvagnshjul, arbetsf&amp;ouml;rmedlare och perronger, och det med en minst sagt spr&amp;aring;klig elasticitet.&lt;br&gt;
Motors&amp;aring;gsminne &amp;auml;r Hanssons fj&amp;auml;rde diktsamling, efter Ruckel, Familjekista och Lavinflaggor.&lt;br&gt;
Den h&amp;auml;r g&amp;aring;ngen &amp;auml;r vardagen mer p&amp;aring;taglig, pojken har blivit man, far och stadsbo. P&amp;aring; agendan st&amp;aring;r fr&amp;aring;gor om arv, delaktighet och medm&amp;auml;nsklighet. Det handlar om barnr&amp;ouml;ster och f&amp;ouml;rf&amp;auml;der, om livsval och g&amp;aring;vor, om brytpunkter och beg&amp;auml;r. Och om spr&amp;aring;ket.&lt;br&gt;
Oavsett &amp;auml;mne &amp;auml;r dikterna starkt pr&amp;auml;glade av nuet. &amp;rdquo;Jag stirrar p&amp;aring; bokst&amp;auml;verna&amp;rdquo;, skriver Hansson, &amp;rdquo;jag m&amp;aring;ste stirra / Min arbetsf&amp;ouml;rmedlare p&amp;aring;minner mig om / att jag inte f&amp;aring;r skriva om jag samtidigt g&amp;aring;r p&amp;aring; a-kassa / - Inte ens p&amp;aring; din fritid! Varf&amp;ouml;r s&amp;auml;ger hon det?&amp;rdquo;.&lt;br&gt;
Tonen i Motors&amp;aring;gsminne &amp;auml;r l&amp;aring;gm&amp;auml;ld, men balanserar &amp;auml;nd&amp;aring; p&amp;aring; attackens rand. Ofta s&amp;ouml;ker poeten fr&amp;aring;n V&amp;auml;nn&amp;auml;s ocks&amp;aring; kraft och referenspunkter i naturen. Han skriver: &amp;rdquo;detta &amp;auml;r min m&amp;ouml;jlighet / som en tisdag mellan furor&amp;rdquo;. Och det &amp;auml;r just bredden, det oavbrutet vidgade inneh&amp;aring;llet och den st&amp;auml;ndigt f&amp;ouml;rdjupande personliga h&amp;aring;llningen, som g&amp;ouml;r Hansson intressant.&lt;br&gt;
Vardagen j&amp;auml;ser i hans spr&amp;aring;k, men det har ocks&amp;aring; en bildrik klang som &amp;ouml;ppnar f&amp;ouml;r olika tolkningsm&amp;ouml;jligheter. Bitvis &amp;auml;r ocks&amp;aring; svenskan blandad med str&amp;aring;k av v&amp;auml;sterbottensbondska. &amp;rdquo;I jett h&amp;aring;ll er p&amp;aring; alertn&amp;rdquo;, skriver Hansson i bokens slutkommentar. Det &amp;auml;r dock n&amp;aring;got som dikternas konstruktion automatiskt tvingar fram. &lt;br&gt;
Motors&amp;aring;gsminne &amp;auml;r en diktsamling med m&amp;aring;nga bottnar och riktningar. Bokens p&amp;aring; en g&amp;aring;ng t&amp;auml;ta och luftiga drag skapar en sp&amp;auml;nning som g&amp;ouml;r att den t&amp;aring;l att l&amp;auml;sas om och om igen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
JONNA FRIES&lt;br&gt;
&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/bRWozmAjI1U" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/bRWozmAjI1U/-par-hansson-motorsagsminne-(1827967).gm</link>
<pubDate>Tue, 16 Mar 2010 15:00:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/-par-hansson-motorsagsminne-(1827967).gm</guid>
<itunes:author />
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/-par-hansson-motorsagsminne-(1827967).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/-par-hansson-motorsagsminne-(1827967).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/-par-hansson-motorsagsminne-(1827967).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Milton Hatoum: Den förtrollade staden ]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00757/140042_jpg_757930e.jpg" width="179" height="119" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Den f&amp;ouml;rtrollade staden ing&amp;aring;r i ett stort projekt d&amp;auml;r f&amp;ouml;rfattare fr&amp;aring;n hela v&amp;auml;rlden &amp;aring;terber&amp;auml;ttar en myt p&amp;aring; sitt eget vis. Det &amp;auml;r i sig ett utomordentligt intressant projekt; dessa eviga ber&amp;auml;ttelser som g&amp;aring;tt i arv i hundratals &amp;aring;r, i ny tappning utifr&amp;aring;n den som skriver om dramat. Ber&amp;auml;ttelsen &amp;auml;r den samma, men silas genom ny stilistik, annorlunda erfarenheter, nya utg&amp;aring;ngspunkter och skilda orduniversum. En v&amp;auml;ldigt bra id&amp;eacute;, inte minst f&amp;ouml;r kreativa svenskl&amp;auml;rare att stj&amp;auml;la.&lt;br&gt;
Med Den f&amp;ouml;rtrollade staden tar sig Milton Hatoum an myten om den nya v&amp;auml;rldens Eldorado, staden som &amp;auml;r inkl&amp;auml;dd i och full av guld. Legendernas magi, som Nanne Gr&amp;ouml;nwalls gamla band Sound of Music sj&amp;ouml;ng i melodifestivalen p&amp;aring; 80-talet.&lt;br&gt;
Huvudpersonen Armintos Eldorado &amp;auml;r dock inte en stad, utan f&amp;ouml;rkroppsligas av den mystiska och fria indianflickan Dinaura. Deras k&amp;auml;rlekshistoria &amp;auml;r den r&amp;ouml;da tr&amp;aring;den f&amp;ouml;r hela sagan. Och det beh&amp;ouml;vs sannerligen en r&amp;ouml;d tr&amp;aring;d.&lt;br&gt;
Trots att Den f&amp;ouml;rtrollade staden &amp;auml;r en kort text, blott 130 sidor, &amp;auml;r den n&amp;auml;mligen extremt r&amp;ouml;rig och trasslig. Den kastar l&amp;auml;saren fram och tillbaka utan att erbjuda n&amp;aring;gon hand att h&amp;aring;lla i. Det blir bara &amp;auml;nnu kr&amp;aring;ngligare och vingligare av alla korthuggna meningar fulla med sticksp&amp;aring;r och utbrytningar. Som en besv&amp;auml;rlig rethosta, faktiskt.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Med den reservationen, &amp;auml;r Den f&amp;ouml;rtrollade staden en kvillrande vacker bok, vilande i en r&amp;auml;tt drastisk och l&amp;auml;tt absurd beskrivning av h&amp;auml;ndelsef&amp;ouml;rloppet. Sagolik, g&amp;aring;tfull och r&amp;aring;. Full av medicinm&amp;auml;n, nunnor, erotik, blod, sjudande djungel och s&amp;auml;gner - mer &amp;auml;n det korta formatet hade k&amp;auml;nts som att &amp;auml;ta sig sprickf&amp;auml;rdig p&amp;aring; k&amp;ouml;rsb&amp;auml;r i lik&amp;ouml;r. Sp&amp;aring;ret kring Armintos svala relation med sin far, din mor f&amp;ouml;dde dig, sen dog hon, &amp;auml;r f&amp;ouml;rkrossande i sitt vemod.&lt;br&gt;
En ber&amp;auml;ttelse om att hitta sin ungdoms berusande, passionerade k&amp;auml;rlek m&amp;aring;ste nog betraktas som &amp;auml;nnu mer angel&amp;auml;gen &amp;auml;n den om att uppt&amp;auml;cka guldstaden. Gamla Eldorado och Nya Eldorado, Dinaura, korsar helt enkelt varandras stigar p&amp;aring; ett v&amp;auml;ldigt romantiskt s&amp;auml;tt.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Rebecka &amp;Aring;hlund&lt;br&gt;
&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/9NtA_fGIPXk" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/9NtA_fGIPXk/milton-hatoum-den-fortrollade-staden-(1827968).gm</link>
<pubDate>Tue, 16 Mar 2010 15:00:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/milton-hatoum-den-fortrollade-staden-(1827968).gm</guid>
<itunes:author />
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/milton-hatoum-den-fortrollade-staden-(1827968).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/milton-hatoum-den-fortrollade-staden-(1827968).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/milton-hatoum-den-fortrollade-staden-(1827968).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Romanpriset till Aris Fioretos
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00757/140165_jpg_757413e.jpg" width="180" height="116" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Aris Fioretos roman Den siste greken fick p&amp;aring; m&amp;aring;ndagskv&amp;auml;llen Sveriges Radios Romanpris. Vinnaren utses av en lyssnar&amp;shy;jury som i ett antal program resonerar kring sex nominerade romaner. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;ndash; Jag s&amp;aring;g det som en hederssak att lyssna, men jag gjorde det inte utan att tugga p&amp;aring; naglarna. Under delar av samtalet befann jag mig inte i samma rum som radion, ber&amp;auml;ttar han inf&amp;ouml;r prisutdelningen. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
Den siste greken &amp;auml;r den kritikerrosade ber&amp;auml;ttelsen om 24-&amp;aring;rige Jannis Georgiadis som l&amp;auml;mnar Grekland f&amp;ouml;r att finna lyckan i 1960-talets Sverige. Men det b&amp;ouml;rjar i en annan sk&amp;auml;rva europeisk nutidshistoria, f&amp;ouml;rdrivningen av grekerna fr&amp;aring;n den turkiska staden Smyrna p&amp;aring; 1920-talet. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Heml&amp;auml;ngtan &amp;auml;r ett viktigt tema f&amp;ouml;r dig? &lt;/b&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;ndash; 1900-talets stora erfarenhet &amp;auml;r m&amp;auml;nniskor som f&amp;ouml;rflyttats mot eller med sin vilja. Jannis &amp;auml;ndrar uppfattning om vad heml&amp;auml;ngtan &amp;auml;r under bokens g&amp;aring;ng och han f&amp;aring;r en annan syn p&amp;aring; vad ett hem kan vara. M&amp;aring;nga som flyttar till ett annat land sl&amp;aring;r nya r&amp;ouml;tter och aktar man sig inte hamnar man l&amp;auml;tt mellan tv&amp;aring; kulturer utan en entydig k&amp;auml;nsla f&amp;ouml;r vad ett hem &amp;auml;r. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Du beskriver Jannis som en hj&amp;auml;lte, en supergrek? &lt;/b&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;ndash; Ja, f&amp;ouml;r mig &amp;auml;r han det, men s&amp;aring; ser han inte sig sj&amp;auml;lv. Boken leker lite med urkunden f&amp;ouml;r v&amp;aring;r svenska litteratur, Stiernhielms hj&amp;auml;ltesaga om Hercules. Jag har alltid tyckt att det &amp;auml;r konstigt att hans hj&amp;auml;lte som &amp;auml;r grek &amp;auml;nd&amp;aring; fick b&amp;auml;ra ett romerskt namn. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;N&amp;auml;r Jannis f&amp;ouml;rklarar sin k&amp;auml;rlek till en kvinna s&amp;auml;ger han att han &amp;auml;lskar henne &amp;rdquo;inte som en hund, men som en get&amp;rdquo;, det finaste han kan t&amp;auml;nka sig. Geten Maja verkar ha en s&amp;auml;rskild st&amp;auml;llning i Jannis grekiska familj, hon fick till och med vara med i sl&amp;auml;kttr&amp;auml;det p&amp;aring; bokp&amp;auml;rmens insida?&lt;/b&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&amp;ndash; Hon fick vara med, d&amp;auml;remot aktar vi oss noga f&amp;ouml;r att dra n&amp;aring;gra linjer till eller fr&amp;aring;n henne. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
&lt;b&gt;Elin Viksten/TT Spektra &lt;/b&gt;
&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/JNpzTwuEAbM" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/JNpzTwuEAbM/romanpriset-till-aris-fioretos(1826733).gm</link>
<pubDate>Mon, 15 Mar 2010 21:59:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/romanpriset-till-aris-fioretos(1826733).gm</guid>
<itunes:author />
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/romanpriset-till-aris-fioretos(1826733).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/romanpriset-till-aris-fioretos(1826733).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/romanpriset-till-aris-fioretos(1826733).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Höstlov blir kulturlov
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00757/140147_jpg_757415e.jpg" width="180" height="255" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
M&amp;aring;la, dansa, skriva, spela teater... N&amp;auml;r eleverna tar lov till h&amp;ouml;sten s&amp;aring; &amp;auml;r det kulturen som ska st&amp;aring; i centrum. H&amp;ouml;stlovet i V&amp;auml;xj&amp;ouml; ska bli ett kulturlov. P&amp;aring; onsdag v&amp;auml;ntas politikerna i kulturn&amp;auml;mnden ta det beslutet. Kulturf&amp;ouml;rvaltningen har b&amp;ouml;rjat planera olika aktiviteter inf&amp;ouml;r h&amp;ouml;sten. M&amp;aring;lgruppen &amp;auml;r elever mellan 13 och 19 &amp;aring;r. F&amp;ouml;rslaget att d&amp;ouml;pa om h&amp;ouml;stlovet till kulturlov kommer fr&amp;aring;n tv&amp;aring; folkpartister i kulturn&amp;auml;mnden, Gunnar Nordmark och Margareta Nord&amp;eacute;n.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/lF12nVn5j6U" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/lF12nVn5j6U/hostlov-blir-kulturlov(1826734).gm</link>
<pubDate>Mon, 15 Mar 2010 21:59:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/hostlov-blir-kulturlov(1826734).gm</guid>
<itunes:author>Lennart Ernstsson</itunes:author>
<dc:creator>Lennart Ernstsson</dc:creator>
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/hostlov-blir-kulturlov(1826734).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/hostlov-blir-kulturlov(1826734).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/hostlov-blir-kulturlov(1826734).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Smakprov med singel
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00757/140166_jpg_757416e.jpg" width="180" height="129" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
The Arks nya album, deras f&amp;ouml;rsta p&amp;aring; tre &amp;aring;r, In full regalia sl&amp;auml;pps den 26 april. Men redan den 29 mars kommer ett smakprov, singeln Superstar.&lt;br&gt;
&amp;ndash; Vi har utforskat olika stilar p&amp;aring; v&amp;aring;ra tidigare skivor, men det &amp;auml;r l&amp;aring;tarna som fungerat p&amp;aring; scen som blivit en best&amp;aring;ende del av v&amp;aring;r repertoar. Den h&amp;auml;r g&amp;aring;ngen f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kte vi jobba fram en hel skiva med s&amp;aring;dana l&amp;aring;tar. S&amp;aring; vi ser verkligen fram emot att turnera i sommar och testa l&amp;aring;tarna p&amp;aring; riktigt! s&amp;auml;ger Ola Salo i ett pressmeddelande. &lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/dIWIL6q0D2M" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/dIWIL6q0D2M/smakprov-med-singel(1826735).gm</link>
<pubDate>Mon, 15 Mar 2010 21:59:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/smakprov-med-singel(1826735).gm</guid>
<itunes:author />
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/smakprov-med-singel(1826735).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/smakprov-med-singel(1826735).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/smakprov-med-singel(1826735).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Dante som tv-spel
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00755/139527_jpg_755337e.jpg" width="180" height="101" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Dante Alighieri &amp;auml;r en av historiens f&amp;ouml;rsta, om &amp;auml;n n&amp;aring;got motvilliga, superhj&amp;auml;ltar &amp;ndash; en ren&amp;auml;ssansens Indiana Jones som dessutom, p&amp;aring; modernt man&amp;eacute;r, skrev en dokuroman d&amp;auml;r han sj&amp;auml;lv b&amp;aring;de &amp;auml;r f&amp;ouml;rfattare och huvudperson. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Varje generation kr&amp;auml;ver sin &amp;ouml;vers&amp;auml;ttning och Den gudomliga komedins f&amp;ouml;rsta del har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r just sl&amp;auml;ppts som extremt v&amp;aring;ldsamt TV-spel. &lt;br&gt;
Uppdraget och v&amp;auml;gen i Dantes Inferno &amp;auml;r identisk med romanens: Vergilius (han &amp;auml;r tre meter l&amp;aring;ng, isbl&amp;aring; och f&amp;ouml;rsedd med gamle Sex Pistols-s&amp;aring;ngaren John Lyndons ansikte) guidar Dante genom Limbo och nio helvetiska kretsar. Vi st&amp;ouml;ter p&amp;aring; alla k&amp;auml;ndisarna: fr&amp;aring;n Odysseus &amp;ouml;ver Elektra till Pontus Pilatus. &lt;br&gt;
Allt &amp;auml;r sig ganska likt f&amp;ouml;rutom det helt n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga TV-spelsv&amp;aring;ldet (Dante v&amp;auml;ljer att sl&amp;aring;ss ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att endast iaktta) och n&amp;aring;gra fr&amp;auml;scha flashbacks med en halvnaken Beatrice vilket f&amp;ouml;rmodligen starkt bidragit till en global 18-&amp;aring;rsgr&amp;auml;ns. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
D&amp;auml;remot &amp;auml;r det helt ok att slakta sp&amp;auml;dbarn. I Limbo lever n&amp;auml;mligen inte enbart antikens hedningar utan &amp;auml;ven de of&amp;ouml;dda. De senare l&amp;ouml;sg&amp;ouml;r sig ur en j&amp;auml;ttelik kejsarsnittad mage, b&amp;auml;r sv&amp;auml;rd ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r armar men skriker som just barn n&amp;auml;r Dante klyver dem i tv&amp;aring; bitar.&lt;br&gt;
Den allsm&amp;auml;ktige speltillverkaren har dock l&amp;ouml;st detta eventuella moraliska dilemma genom att Dante med sitt magiska kors (skjuter ocks&amp;aring; i v&amp;auml;g sm&amp;aring; explosiva krucifix) erbjuder de besegrade, och ber&amp;auml;ttelsen, en helt ny dimension: bli stoff eller fr&amp;auml;lsas? &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
D&amp;ouml;dandet g&amp;aring;r snabbt medan sj&amp;auml;lva fr&amp;auml;lsningen, till en Wagnerliknande aria, tar flera, o&amp;auml;ndliga spelsekunder: rationalitet och rytm eller missa viktiga holy points. &lt;br&gt;
Alla de d&amp;ouml;mda sj&amp;auml;larnas skrik ackompanjeras av n&amp;aring;got antonal modern orkestermusik. Dantes st&amp;auml;ndiga fighter (han &amp;auml;r f&amp;ouml;r &amp;ouml;vrigt ganska lik Arn med ett stort kors tatuerat p&amp;aring; br&amp;ouml;stet) utf&amp;ouml;rs till en blandning av rave och gregorianskt k&amp;ouml;r. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Att alla citat och Vergilius strama poesi &amp;auml;r &amp;ouml;versatt till engelska hade Dante garanterat gillat liksom Dor&amp;eacute; s&amp;auml;kert &amp;auml;lskat grafiken. Det &amp;auml;r hans frossande i detaljer och monster som utg&amp;ouml;r spelets fundament med st&amp;auml;ndigt hisnande vyer och fantastiska panoraman: ett p&amp;aring; alla s&amp;auml;tt storslaget Helvete! &lt;br&gt;
Sammantaget kan Dantes Inferno liknas vid en bok&amp;auml;lskares bl&amp;ouml;ta dr&amp;ouml;m. Att som f&amp;ouml;re detta l&amp;auml;sare kunna p&amp;aring;verka, kanske rent ut av f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra ber&amp;auml;ttelsen &amp;auml;r en maxad upplevelse. S&amp;aring; m&amp;ouml;jligtvis &amp;auml;r detta &amp;auml;ven starten f&amp;ouml;r en litter&amp;auml;r spelboom; copyrightfria verk som Voltaires Candide skulle fungera, Gamla Testamentet &amp;auml;r proppfullt av speluppbygglig skr&amp;auml;ck, d&amp;ouml;d och &amp;ouml;verfl&amp;ouml;digt v&amp;aring;ld. Varf&amp;ouml;r inte Eddan och Macbeth? &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
V&amp;auml;rldslitteraturen &amp;auml;r full av tidl&amp;ouml;sa klassiker v&amp;auml;rda ett tv-spel. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Magnus Sj&amp;ouml;holm
&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/MvDKkbnicRw" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/MvDKkbnicRw/dante-som-tv-spel(1821216).gm</link>
<pubDate>Fri, 12 Mar 2010 10:21:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/dante-som-tv-spel(1821216).gm</guid>
<itunes:author />
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/dante-som-tv-spel(1821216).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/dante-som-tv-spel(1821216).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/dante-som-tv-spel(1821216).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Sociala dumheter inför valet
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00477/94948_jpg_477893e.jpg" width="180" height="169" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
Kommer sociala medier att p&amp;aring;verka valet?&lt;br&gt;
Kommer n&amp;aring;got av partierna att g&amp;ouml;ra en Obama &amp;ndash; och kamma hem segern genom att anv&amp;auml;nda de nya verktygen p&amp;aring; ett s&amp;aring; smart s&amp;auml;tt att v&amp;auml;ljarna inte m&amp;auml;rker n&amp;aring;got och p&amp;aring;verkas, liksom i smyg?&lt;br&gt;
Just nu &amp;auml;r dessa tv&amp;aring; fr&amp;aring;gor de absolut vanligaste som jag m&amp;ouml;ter fr&amp;aring;n m&amp;auml;nniskor som undrar &amp;ouml;ver medieutvecklingen.&lt;br&gt;
Och visst, det &amp;auml;r val snart, men det &amp;auml;r kanske &amp;auml;nd&amp;aring; v&amp;auml;rt att fundera lite &amp;ouml;ver varf&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rh&amp;aring;ller sig p&amp;aring; det s&amp;auml;ttet. &lt;br&gt;
Omedvetet har medier &amp;ndash; f&amp;ouml;r v&amp;auml;ldigt m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor &amp;ndash; blivit synonymt med n&amp;aring;got l&amp;ouml;mskt. Mediemakt st&amp;aring;r f&amp;ouml;r manipulation, spinn och dolda agendor. Och politik, ja, det &amp;auml;r att luras. &lt;br&gt;
R&amp;auml;tt s&amp;auml;llan h&amp;aring;lls tanken fram att det faktiskt &amp;auml;r de id&amp;eacute;er som v&amp;auml;ljarna gillar b&amp;auml;st som vinner valet. Vilket &amp;auml;r lite synd. F&amp;ouml;r vad som h&amp;auml;nder nu &amp;auml;r att v&amp;auml;ldigt m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor tror att sociala medier kan anv&amp;auml;ndas som vilken typ av pr-verktyg som helst. Bara genom att s&amp;auml;nda ut vissa budskap, kommer v&amp;auml;rlden att ta dem &amp;aring;t sig.
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;
D&amp;auml;rf&amp;ouml;r skrivs det nu ocks&amp;aring; en rad b&amp;ouml;cker, som marknadsf&amp;ouml;rs som manualer f&amp;ouml;r hur man b&amp;auml;st ska n&amp;aring; sina m&amp;aring;l med hj&amp;auml;lp av fiffigt anv&amp;auml;ndande av sociala tj&amp;auml;nster. &lt;br&gt;
Men i sj&amp;auml;lva verket f&amp;ouml;rh&amp;aring;ller det sig precis tv&amp;auml;rtom. &lt;br&gt;
En rad myndigheter, organisationer, f&amp;ouml;retag och partif&amp;ouml;retr&amp;auml;dare har redan f&amp;aring;tt m&amp;auml;rka av att det kan bli ganska hett om &amp;ouml;ronen f&amp;ouml;r den som vill anv&amp;auml;nda megafoner i en kultur som mer &amp;auml;n n&amp;aring;got annat f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker odla ett samtal p&amp;aring; lika villkor.&lt;br&gt;
N&amp;auml;r SvD f&amp;ouml;r en tid sedan l&amp;auml;t den fiktive v&amp;auml;ljaren Max Emil kontakta 77 riksdagsledam&amp;ouml;ter via Twitter, visade det sig att de allra flesta totalt ignorerade fr&amp;aring;gorna som st&amp;auml;lldes. De f&amp;ouml;rstod helt enkelt inte att det var l&amp;auml;mpligt att svara n&amp;auml;r n&amp;aring;gon tilltalade dem. &amp;Auml;r det konstigt?&lt;br&gt;
Kanske inte. &lt;br&gt;
Vill man ha en bild av hur vilsna de flesta politiker &amp;auml;r inf&amp;ouml;r utvecklingen, ska man t&amp;auml;nka p&amp;aring; att det nu faktiskt bara har g&amp;aring;tt n&amp;aring;gra m&amp;aring;nader sedan de flesta etablerade partier anst&amp;auml;llde nya experter p&amp;aring; samtida mediekommunikation. &lt;br&gt;
Pressreleaserna &amp;auml;r p&amp;aring; v&amp;auml;g ut och dialogen p&amp;aring; v&amp;auml;g in. Partierna storsatsar p&amp;aring; att anv&amp;auml;nda sig av framf&amp;ouml;rallt de breda tj&amp;auml;nsterna Facebook, Youtube, Twitter och Flickr. Men eftersom den nya kulturen sj&amp;auml;lv bara har n&amp;aring;got &amp;aring;r p&amp;aring; nacken, &amp;auml;r det r&amp;auml;tt f&amp;aring; m&amp;auml;nniskor som &amp;ouml;verhuvudtaget har hunnit bli duktiga p&amp;aring; att hantera den. &amp;Auml;nnu f&amp;auml;rre har f&amp;ouml;rst&amp;aring;tt hur man ska f&amp;ouml;rh&amp;aring;lla sig till den under en valr&amp;ouml;relse. Och det &amp;auml;r inte s&amp;aring; konstigt: ingen har ju hunnit testa &amp;auml;nnu. &lt;br&gt;
Allts&amp;aring; kommer vi h&amp;ouml;gst troligen f&amp;aring; se en rad sociala dumheter fr&amp;aring;n politiskt h&amp;aring;ll under &amp;aring;ret. Men det vore otroligt om vi inte ocks&amp;aring; fick uppleva en hel del journalister som trampade fel. &lt;br&gt;
L&amp;auml;ge att h&amp;aring;lla andan fram till september, allts&amp;aring;. Men valet avg&amp;ouml;rs &amp;ndash; fortfarande &amp;ndash; av helt andra saker &amp;auml;n klyftiga medieexperter. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Anders Mildner
&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/aY80fR6okKg" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/aY80fR6okKg/sociala-dumheter-infor-valet(1821180).gm</link>
<pubDate>Fri, 12 Mar 2010 10:08:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/kronikor_kultur_noje/sociala-dumheter-infor-valet(1821180).gm</guid>
<itunes:author />
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/kronikor_kultur_noje/sociala-dumheter-infor-valet(1821180).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/kronikor_kultur_noje/sociala-dumheter-infor-valet(1821180).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/kronikor_kultur_noje/sociala-dumheter-infor-valet(1821180).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Fish Tank
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00755/139574_jpg_755198e.jpg" width="180" height="119" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/q6tpg3MumpU" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/q6tpg3MumpU/fish-tank(1820993).gm</link>
<pubDate>Fri, 12 Mar 2010 09:35:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/film/fish-tank(1820993).gm</guid>
<itunes:author>Camilla Carnmo</itunes:author>
<dc:creator>Camilla Carnmo</dc:creator>
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/film/fish-tank(1820993).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/film/fish-tank(1820993).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/film/fish-tank(1820993).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Green zone
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00755/139578_jpg_755196e.jpg" width="180" height="119" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/rWn05UjnDJE" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/rWn05UjnDJE/green-zone(1820988).gm</link>
<pubDate>Fri, 12 Mar 2010 09:34:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/film/green-zone(1820988).gm</guid>
<itunes:author />
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/film/green-zone(1820988).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/film/green-zone(1820988).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/film/green-zone(1820988).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[The Cove
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00755/139573_jpg_755197e.jpg" width="180" height="100" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/nn8co0ZC5P0" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/nn8co0ZC5P0/the-cove(1820992).gm</link>
<pubDate>Fri, 12 Mar 2010 09:34:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/film/the-cove(1820992).gm</guid>
<itunes:author>Camilla Carnmo</itunes:author>
<dc:creator>Camilla Carnmo</dc:creator>
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/film/the-cove(1820992).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/film/the-cove(1820992).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/film/the-cove(1820992).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Många vill sjunga med Niklas i Körslaget
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00754/139641_jpg_754576e.jpg" width="180" height="123" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;p&gt;Det &amp;auml;r n&amp;aring;got visst med K&amp;ouml;rslaget i TV4.&lt;br&gt;Och n&amp;auml;r Niklas Str&amp;ouml;mstedt ska leda V&amp;auml;xj&amp;ouml;k&amp;ouml;ren vill m&amp;aring;nga vara med.&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;Mellan 400 och 500 personer k&amp;auml;nde sig manade att komma till onsdagens audition i V&amp;auml;xj&amp;ouml;s konserthus.&lt;br&gt;Bara 20 f&amp;aring;r plats i den k&amp;ouml;r som i eftermiddag b&amp;ouml;rjar &amp;ouml;va inf&amp;ouml;r premi&amp;auml;ren den 20 mars.&lt;br&gt;&amp;ndash; Vilket intresse! Det h&amp;auml;r b&amp;aring;dar gott. F&amp;ouml;r visst ska vi vinna K&amp;ouml;rslaget, sa Niklas Str&amp;ouml;mstedt, bekv&amp;auml;mt tillbakalutad i en soffa och v&amp;auml;l f&amp;ouml;rberedd p&amp;aring; att s&amp;aring;ng&amp;ouml;vningarna skulle vara avslutade n&amp;aring;gon g&amp;aring;ng fram&amp;aring;t sm&amp;aring;timmarna mellan onsdagen och torsdagen.&lt;br&gt;Och visst r&amp;aring;dde en f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntansfull st&amp;auml;mning bland alla dem som s&amp;ouml;kt sig till konserthuset.&lt;br&gt;Men f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga slutade dr&amp;ouml;mmarna om att bli k&amp;ouml;rs&amp;aring;ngare i tv med en uppsjungning inf&amp;ouml;r tv&amp;aring; k&amp;ouml;rspecialister i ett rum i konserthuset .&lt;br&gt;&amp;ndash; Ett ja inneb&amp;auml;r att ni f&amp;aring;r sjunga upp inf&amp;ouml;r Niklas. Ett kanske inneb&amp;auml;r att ni f&amp;aring;r v&amp;auml;nta n&amp;aring;gra timmar p&amp;aring; ett definitivt besked och ett nej inneb&amp;auml;r att vi tackar er f&amp;ouml;r visat intresse, sa Ingela Widstr&amp;ouml;m, inspelningschef p&amp;aring; produktionsbolaget Meter Film till deltagarna inf&amp;ouml;r den f&amp;ouml;rsta uppsjungningen. &lt;br&gt;Det n&amp;aring;ls&amp;ouml;gat klarade Viktor Rosenqvist, V&amp;auml;xj&amp;ouml;, Tim L&amp;ouml;&amp;ouml;v, Alvesta, Emil Mattisson, Lessebo samt mor och dotter Annbritt och &amp;Aring;za Brennander fr&amp;aring;n Moheda.&lt;br&gt;De var f&amp;ouml;rst ut med att provsjunga inf&amp;ouml;r Niklas Str&amp;ouml;mstedt. H&amp;auml;r fick k&amp;ouml;rledaren bland annat lyssna p&amp;aring; Walking in Memphis, Higher, Himlen &amp;auml;r oskyldigt bl&amp;aring;, Fever, Himlen runt h&amp;ouml;rnet och P&amp;auml;rleporten. Och &amp;auml;ven om en viss ansp&amp;auml;nning lyste igenom fick alla godk&amp;auml;nt av Niklas.&lt;br&gt;&amp;ndash; Men eftersom ni &amp;auml;r de f&amp;ouml;rsta som jag lyssnar p&amp;aring; m&amp;aring;ste jag s&amp;auml;ga kanske till er alla. Ni f&amp;aring;r v&amp;auml;nta n&amp;aring;gra timmar p&amp;aring; besked om ni &amp;auml;r med i k&amp;ouml;ren, sa Niklas Str&amp;ouml;mstedt.&lt;br&gt;F&amp;ouml;r Annbritt Brennander innebar det att hon b&amp;aring;de hann ta sig till Moheda och spela i aftonb&amp;ouml;nen i Moheda kyrka och ta sig tillbaka till konserthuset f&amp;ouml;r att f&amp;aring; besked.&lt;br&gt;&amp;ndash; Mamma &amp;auml;r fantastisk. Hon har varit k&amp;ouml;rs&amp;aring;ngare i 60 &amp;aring;r och sjunger j&amp;auml;ttebra. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;ouml;vertalade jag henne att f&amp;ouml;lja med till konserthuset och provsjunga. Det h&amp;auml;r blir hur sp&amp;auml;nnande som helst, sa &amp;Aring;za Brennander.&lt;br&gt;Om Annbritt och &amp;Aring;za blir uttagna f&amp;aring;r de under ett antal veckor avs&amp;auml;tta fredagar och l&amp;ouml;rdagar f&amp;ouml;r K&amp;ouml;rslaget.&lt;br&gt;H&amp;auml;r &amp;auml;r samtliga sju k&amp;ouml;rer kvar i t&amp;auml;vlingen &amp;auml;ven efter premi&amp;auml;ren den 20 mars.&lt;br&gt;Sedan avg&amp;ouml;r tv-tittarna vilka som f&amp;aring;r forts&amp;auml;tta.&lt;br&gt;Om V&amp;auml;xj&amp;ouml;k&amp;ouml;ren och Niklas Str&amp;ouml;mstedt g&amp;aring;r hela v&amp;auml;gen kan de se fram emot en final den 1 maj!&lt;br&gt; &lt;br&gt;
&lt;br&gt; &lt;br&gt;
&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/ROWazSeoHio" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/ROWazSeoHio/manga-vill-sjunga-med-niklas-i-korslaget(1819495).gm</link>
<pubDate>Thu, 11 Mar 2010 14:04:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/manga-vill-sjunga-med-niklas-i-korslaget(1819495).gm</guid>
<itunes:author>Berne Persson</itunes:author>
<dc:creator>Berne Persson</dc:creator>
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/manga-vill-sjunga-med-niklas-i-korslaget(1819495).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/manga-vill-sjunga-med-niklas-i-korslaget(1819495).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/manga-vill-sjunga-med-niklas-i-korslaget(1819495).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Veckans skivor ]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00753/139424_jpg_753596e.jpg" width="180" height="180" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;p&gt;
Pavement &amp;auml;r &amp;aring;tersamlade. B&amp;aring;de i verkligheten och p&amp;aring; en sk&amp;ouml;n Best of. Bo Str&amp;ouml;berg tycker till lite om bandet som f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade indierocken. Andra som recenseras denna vecka &amp;auml;r Joan Armatrading, Gorillaz, Black Rebel Motorcycle Club, Liars, Salem Al Fakir och Sambassadeur.&lt;br&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
JOAN ARMATRADING&lt;br&gt;
This charming life&lt;br&gt;
(Hypertension)&lt;br&gt;
4/5&lt;br&gt;
Det k&amp;auml;ndes or&amp;auml;ttvist n&amp;auml;r Tracy Chapman slog igenom med sitt sj&amp;auml;lvbetitlade debutalbum 1988, s&amp;aring;lde m&amp;aring;ngfaldigt platina och blev n&amp;aring;got av banerf&amp;ouml;rare f&amp;ouml;r kvinnliga singer/songwriters. Inte f&amp;ouml;r att Chapmans verk saknar kvalitet. Utan f&amp;ouml;r att hon l&amp;aring;ter s&amp;aring; lik Joan Armatrading. &lt;br&gt;
Hon hade debuterat redan 1972 och redan sl&amp;auml;ppt 14 album d&amp;auml;r en handful &amp;auml;r riktigt bra. I skymundan har Armatrading sedan fortsatt skapa sin genre&amp;ouml;verskridande musik. I &amp;aring;r blir hon 60 men p&amp;aring; hennes nya album &amp;auml;r den unika r&amp;ouml;sten intakt. &amp;Auml;ven l&amp;aring;tssnickrandet &amp;auml;r typiskt. Den trista produktionen f&amp;aring;r man ha &amp;ouml;verseende med.&lt;br&gt;
BO STR&amp;Ouml;BERG&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
BASIA BULAT&lt;br&gt;
Heart of My Own&lt;br&gt;
(Rough Trade/Border)&lt;br&gt;
4/5&lt;br&gt;
2007 debuterade kanadensiska singer/songwritern Basia Bulat med Oh My Darling. N&amp;auml;r det &amp;auml;r dags f&amp;ouml;r det andra albumet blommar det ut p&amp;aring; allvar. Basia pendlar mellan det l&amp;aring;gm&amp;auml;lda och det kraftfulla, och hennes r&amp;ouml;st har precis den styrka som kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r det som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r tillf&amp;auml;llet. Ett litet pikant vibrato, precis som hos Buffy Saint-Marie, g&amp;ouml;r att det &amp;auml;r sv&amp;aring;rt att v&amp;auml;rja sig. Str&amp;aring;kar, piano, bl&amp;aring;s, allehanda str&amp;auml;nginstrument som autoharpa och banjo tillsammans med pampiga k&amp;ouml;rer ramar in m&amp;aring;nga av l&amp;aring;tarna. Men framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r det ett kraftfullt trumbeat som g&amp;ouml;r skillnaden j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med ordinarie singer/songwriters.&lt;br&gt;
ANDERS TAPOLA&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
BLACK REBEL MOTORCYCLE CLUB&lt;br&gt;
Beat the devil's tattoo&lt;br&gt;
(Abstract Dragon/Cooperative/Bonnier Amigo)&lt;br&gt;
3/5&lt;br&gt;
De Oasis-inspirerade l&amp;aring;tarna ogillar jag av samma anledning som jag alltid ogillat Oasis - det &amp;auml;r musik som en tom pose. &amp;Auml;ven de The Jesus &amp;amp; Mary chain-inspirerade sakerna k&amp;auml;nns gjorda. Ja, ni ser, jag ingen st&amp;ouml;rre fan av Black Rebel Motorcycle Club. Jag tycker de &amp;auml;r &amp;ouml;verskattade, det finns s&amp;aring; m&amp;aring;nga andra som g&amp;ouml;r det h&amp;auml;r b&amp;auml;ttre, som f&amp;aring;r det att br&amp;auml;nna till och uttrycker desperation p&amp;aring; ett mer trov&amp;auml;rdigt s&amp;auml;tt. &lt;br&gt;
&amp;Auml;nd&amp;aring; har Beat the devil's tattoo sina stunder. Titelsp&amp;aring;ret, Concience Killer och River Styx &amp;auml;r bra dronig blues-punk. Synd att de inte kan sl&amp;auml;ppa Madchester-inslagen.&lt;br&gt;
BO STR&amp;Ouml;BERG&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
BROKEN BELLS&lt;br&gt;
Broken bells&lt;br&gt;
(Columbia/Sony)&lt;br&gt;
3/5&lt;br&gt;
The Shins ledare James Mercer vet hur man skriver vemodiga popmelodier med solsken i blick. Brian Burton aka Danger Mouse, flitigt anlitad producent och ena halvan av Gnarls Barkley, kan skruva till b&amp;aring;de elektroniken och beatsen, men &amp;auml;nd&amp;aring; lyckas leda det hela i den hittiga riktningen. N&amp;auml;r de tv&amp;aring; nu sammanstr&amp;aring;lar i bandet Broken bells &amp;auml;r de v&amp;auml;l medvetna om varandras beg&amp;aring;vningar. &amp;Auml;ven om Burtons vildaste utflykter f&amp;aring;r tr&amp;auml;da tillbaka f&amp;ouml;r de vackra, mollbaserade melodierna. Ett litet str&amp;aring;k av psykedelia strilar sakta l&amp;auml;ngsmed de stillsamma s&amp;aring;ngerna som &amp;auml;r lika oklanderliga som de &amp;auml;r v&amp;auml;l anonyma.&lt;br&gt;
ANDREAS WESTERGREN&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
DARK TRANQUILLITY&lt;br&gt;
We Are The Void&lt;br&gt;
(Century Media)&lt;br&gt;
3/5&lt;br&gt;
We Are The Void &amp;auml;r det nionde studioalbumet fr&amp;aring;n g&amp;ouml;terborgska Dark Tranquillity som forts&amp;auml;tter den inslagna v&amp;auml;gen med att leverera &amp;auml;nnu mer melankolisk och melodi&amp;ouml;s death metal. Av de mer traditionella och snabbare numren &amp;auml;r det egentligen bara The Fatalist som sticker ut ordentligt. Dark Tranquillity m&amp;aring; definieras som melodisk death metal men n&amp;auml;r det lyfter p&amp;aring; riktigt drar det mer &amp;aring;t black metal-h&amp;aring;llet som i den vindpinade Arkhangelsk eller den briljanta avslutningen och kolossen Iridium d&amp;auml;r Mikael Stanne varvar det normala growlandet med riktigt m&amp;ouml;rk och snygg ren s&amp;aring;ng. Mer av den varan tack.&lt;br&gt;
KLAS LUNDGREN&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
THE DON DARLINGS&lt;br&gt;
The shortest straw&lt;br&gt;
(Alleycat)&lt;br&gt;
3/5&lt;br&gt;
The Reverend Collum, b&amp;ouml;rdig fr&amp;aring;n Texas, heter s&amp;aring;ngaren i debuterande G&amp;ouml;teborgsbandet The Don Darlings. Det h&amp;auml;r g&amp;auml;nget verkar trivas p&amp;aring; mycket sunkiga whiskeybarer. Det musikaliska landskapet hade passat utm&amp;auml;rkt i en film av Sergio Leone tonsatt av Ennio Morricone. Det vill s&amp;auml;ga det &amp;auml;r mycket &amp;ouml;kenvibrerarande &amp;ouml;dsliga och m&amp;ouml;rka toner. Blandat med en dos bredbent rock och hederlig gammal country. Inget uppseenev&amp;auml;ckande alls egentligen, men ganska snyggt utf&amp;ouml;rt i sin genre.&lt;br&gt;
ANDERS TAPOLA&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
GORILLAZ&lt;br&gt;
Plastic Beach&lt;br&gt;
(Parlophone/EMI)&lt;br&gt;
3/5&lt;br&gt;
Det mest imponerande med Damon Albarns nya seriefigursplatta &amp;auml;r den samling artister han f&amp;aring;tt med sig. Lou Reed, Clash Mick Jones, Bobby Womack, Mark E Smith, Mos Def, De La Soul, Snoop Dogg och Hypnotic Brass Ensemble bidrar alla p&amp;aring; ett eller i n&amp;aring;gra fall flera sp&amp;aring;r. Damon och hans kumpaner vandrar fram i en dystopi skapad av gamla syntar och Damons f&amp;ouml;rk&amp;auml;rlek till dub och reagge. Sk&amp;ouml;nt sl&amp;auml;pigt i sina b&amp;auml;sta stunder, som i Rhinestone Eyes och den av Lou Reed New York-pr&amp;auml;glade Some kind of nature. Emellan&amp;aring;t l&amp;aring;ter det dock v&amp;auml;l lojt och ofokuserat. &lt;br&gt;
ANDREAS WESTERGREN&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
LIARS&lt;br&gt;
Sisterworld&lt;br&gt;
(Mute/Playground)&lt;br&gt;
5/5&lt;br&gt;
Kurs&amp;auml;ndringar skadar ofta trov&amp;auml;rdighet men i Liars fall har varje nytt steg visat p&amp;aring; en sj&amp;auml;lvs&amp;auml;kerhet och integritet som v&amp;auml;cker respekt. P&amp;aring; Brooklyntrions femte album &amp;auml;r danspunken borta och de har insett att industrirock som fokuserar f&amp;ouml;r mycket p&amp;aring; aggressivitet blir kv&amp;auml;vande. &lt;br&gt;
Sisterworld pr&amp;auml;glas av ett genomg&amp;aring;ende allvar, som hos Einst&amp;uuml;rzende Neubauten, parat med ett kantigt sv&amp;auml;ng som hos Tv on the radio, postpunkavantgardism som hos This Heat och Wire, hotfullhet a la Killing Joke. L&amp;auml;gg d&amp;auml;r till episka orkesterinslag, dr&amp;ouml;mska gitarrer och krautrock. Och de f&amp;aring;r allt att g&amp;aring; ihop till n&amp;aring;got stort och v&amp;auml;ldigt s&amp;auml;reget. &lt;br&gt;
BO STR&amp;Ouml;BERG&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
KARL NYHLIN&lt;br&gt;
Kellner &amp;amp; Weiss &amp;ndash; Works for lute&lt;br&gt;
(dB productions)&lt;br&gt;
3/5&lt;br&gt;
Nyhlin &amp;auml;r 36 &amp;aring;r och har spelat luta i m&amp;aring;nga sammanhang, b&amp;aring;de som solist och i olika orkestrar. Den h&amp;auml;r skivan &amp;auml;r hans solodebut och han har valt att framf&amp;ouml;ra verk av tv&amp;aring; 1700-talskomposit&amp;ouml;rer, Silvius Leopold Weiss och David Kellner. Den f&amp;ouml;rstn&amp;auml;mnde blev ber&amp;ouml;md lutenist hos en kung i Dresden medan Kellner mer i skymundan f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjde sig som kyrkomusiker i Stockholm. Men Kellner fick ocks&amp;aring; erk&amp;auml;nnande och till och med Haydn hade synpunkter p&amp;aring; hans musik. Den sociala skillnaden mellan de b&amp;aring;da lutenisterna l&amp;auml;r h&amp;ouml;ras i kompositionerna. Karl Nyhlin spelar b&amp;aring;de mjukt och stringent.&lt;br&gt;
PO &amp;Aring;STRAND&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
PAVEMENT&lt;br&gt;
Quarantine the past: The best of Pavement&lt;br&gt;
(Domino/Playground)&lt;br&gt;
4/5&lt;br&gt;
"You can never quarantine the past" sjunger Stephen Malkmus i l&amp;aring;ten Gold Soundz som f&amp;aring;r inleda denna karri&amp;auml;rsammanfattande best of och l&amp;aring;na namn till densamma. Det &amp;auml;r tio &amp;aring;r sedan Pavement splittrades, nu &amp;auml;r de &amp;aring;terf&amp;ouml;renade och en halv&amp;aring;rsl&amp;aring;ng v&amp;auml;rldsturne tar dem till Sverige och Way out west i sommar.&lt;br&gt;
Under sin tio&amp;aring;riga existens sl&amp;auml;ppte Pavement riktiga album och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade indierocken, definerade lo-fi:n. &lt;br&gt;
D&amp;aring; &amp;ndash; 1989/90 n&amp;auml;r Pavement sl&amp;auml;ppte sina f&amp;ouml;rsta singlar &amp;ndash; l&amp;auml;t de inte som n&amp;aring;gra andra band. Idag l&amp;aring;ter alla indieband som Pavement. Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r det finns n&amp;aring;got annat enskilt band som lika snabbt f&amp;aring;tt ett lika stort inflytande. Och fr&amp;aring;gan &amp;auml;r om det inte hade r&amp;auml;ckt med debutalbumet Slanted &amp;amp; Enchanted 1992. P&amp;aring; deras andra album, Crooked rain, crooked rain fr&amp;aring;n 1994, slipades uttrycket. F&amp;ouml;r mycket tyckte en del av oss. Cut Your hair var s&amp;aring; v&amp;auml;lfriserad och hittig att vi riskerade f&amp;ouml;rlora Pavement till en st&amp;ouml;rre publik som vi inte ville ing&amp;aring; i. Att s&amp;aring; m&amp;aring;nga som 16 av de 23 l&amp;aring;tarna p&amp;aring; den h&amp;auml;r samlingen &amp;auml;r h&amp;auml;mtade fr&amp;aring;n singlar och album fram hit s&amp;auml;ger ocks&amp;aring; en del.&lt;br&gt;
Quarantine the past bjuder inte p&amp;aring; n&amp;aring;gra outgivna obskyra inspelningar utan &amp;auml;r en representativ karri&amp;auml;rsammanfattning l&amp;auml;mpad som introduktion. Av de 23 l&amp;aring;tarna &amp;auml;r det tidigaste sp&amp;aring;ret Box Elder, den poppigaste l&amp;aring;ten fr&amp;aring;n bandets debut, feml&amp;aring;tars-EP:n Slay Tracks (1933-1969) inspelad p&amp;aring; fyra timmar den 17 januari 1989, och som tack vare Wedding Presents coverversion hj&amp;auml;lpte fram bandet. Senast daterade sp&amp;aring;ret &amp;auml;r Spit on a stranger, fr&amp;aring;n Pavements finalalbum Terror Twilight inspelat h&amp;ouml;sten 1998. &amp;Auml;ven om Pavement f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrades under resans g&amp;aring;ng, f&amp;ouml;rs&amp;ouml;kte f&amp;ouml;rnya sig, hitta nya stigar - lite nya sound, lite jammiga utsv&amp;auml;vningar &amp;ndash; f&amp;ouml;rblev den pavementska k&amp;auml;rnan i musiken sig lik. &lt;br&gt;
Pavement skrev ett nytt kapitel i indierockens historia men allt uppstod naturligtvis inte ur tomma intet. Pixies hade banat v&amp;auml;gen med sina tv&amp;auml;ra kast mellan vackert och ruffigt, popmelodier och utlevande gitarrattacker (h&amp;ouml;r In the Mouth of a desert). Sonic Youth var gudf&amp;auml;derna som visade hur man vrider upp f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkarna (h&amp;ouml;r Mellow Jazz Docent). The Fall spelade ocks&amp;aring; en roll (h&amp;ouml;r Two States och Fight this generation). Men ur dessa influenser och Malkmus fantastiska sinne f&amp;ouml;r romantiska popmelodier f&amp;ouml;ddes n&amp;aring;got nytt. Pavements sha la la-melodier var "oironiska" som Rolling Stone-journalisten Rob Sheffield s&amp;aring; tr&amp;auml;ffande uttrycker det i sin bok Livet &amp;auml;r ett blandband.&lt;br&gt;
I Unseen Power of the picket fence &amp;ndash; ett uddasp&amp;aring;r som finns med p&amp;aring; den ut&amp;ouml;kade &amp;aring;terutg&amp;aring;van av Crooked Rain, crooked rain &amp;ndash; sjunger Malkmus om sitt gamla favoritband REM och r&amp;auml;knar upp l&amp;aring;tarna p&amp;aring; deras andra album Reckoning och f&amp;ouml;rklarar att Time after Time var den l&amp;aring;t han gillade minst.&lt;br&gt;
H&amp;auml;r har vi en nyckel till att Pavement blev ett band som s&amp;aring; m&amp;aring;nga kunde &amp;auml;lska s&amp;aring; &amp;ouml;mt och innerligt. De var som vi, lika n&amp;ouml;rdiga.&lt;br&gt;
BO STR&amp;Ouml;BERG&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
PIJTANDEWEFALL&lt;br&gt;
Hong Kong, baby&lt;br&gt;
(Despotz rec/Playground)&lt;br&gt;
4/5&lt;br&gt;
Det jag gillade med riot girrrl-v&amp;aring;gen i b&amp;ouml;rjan av 1990-talet &amp;ndash; fr&amp;auml;mst d&amp;aring; de mindre k&amp;auml;nda banden som kom i k&amp;ouml;lvattnet av Bikini Kill, Bratmobile och Huggy Bear &amp;ndash; var den v&amp;aring;ghalsiga entusiasmen. Om de r&amp;aring;kade anv&amp;auml;nda popl&amp;aring;tsklisch&amp;eacute;er, beg&amp;aring; stilbrott eller g&amp;ouml;ra andra "fel" var inget som bekymrade dem. Lite som Raincoats en generation tidigare.&lt;br&gt;
De fyra finskorna i Pintandwefall har samma attityd. Resultatet blir en bubblande och spr&amp;auml;cklig kompott som &amp;auml;r punkpop, riffig garagerock och spattig new wave i en enda rolig r&amp;ouml;ra som h&amp;aring;lls samman av en glad ivrighet.&lt;br&gt;
BO STR&amp;Ouml;BERG&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SALEM AL FAKIR&lt;br&gt;
Ignore this&lt;br&gt;
(EMI)&lt;br&gt;
3/5&lt;br&gt;
Salem Al Fakir &amp;auml;r framme vid det tredje omvittnat sv&amp;aring;ra albumet. Den &amp;ouml;verbeg&amp;aring;vade multimusikertalangen har denna g&amp;aring;ng bokstavligen sl&amp;auml;ngt ut alla instrument ur studion. Ist&amp;auml;llet har han satt sig ner vid datorn. Experimentlustan finns kvar, soulen och popsymfonierna likas&amp;aring; och infallsvinklarna &amp;auml;r ungef&amp;auml;r lika m&amp;aring;nga som p&amp;aring; debuten This is who I am fr&amp;aring;n 2007. Men det blir &amp;auml;nd&amp;aring; till sist lite v&amp;auml;l kallt och kliniskt bland alla ettor och nollor. Klart b&amp;auml;st &amp;auml;r faktiskt hans bidrag till Melodifestivalen: Keep on walking. En hj&amp;auml;rnmask om&amp;ouml;jlig att f&amp;aring; ur huvudet just nu.&lt;br&gt;
ANDERS TAPOLA&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
SAMBASSADEUR&lt;br&gt;
European ?&lt;br&gt;
(Labrador/Border)&lt;br&gt;
3/5&lt;br&gt;
?F&amp;ouml;rra albumet Migration fick m&amp;aring;nga att jubla f&amp;ouml;r tv&amp;aring; &amp;aring;r sedan. Indiepopkvartetten fr&amp;aring;n G&amp;ouml;teborg f&amp;ouml;renade 60-talet med 80-talet p&amp;aring; ett alldeles elegant s&amp;auml;tt. Det l&amp;aring;ter &amp;auml;nnu mer nu. Anna Perssons svaga r&amp;ouml;st har ocks&amp;aring; blivit n&amp;aring;got starkare och mer stringent. Det fl&amp;auml;skas p&amp;aring; med str&amp;aring;kar och storslagna arrangemang, men den d&amp;auml;r romantiskt charmiga och lite sorgsna skevheten finns &amp;auml;nd&amp;aring; kvar. Sambassadeur kan m&amp;aring;h&amp;auml;nda sl&amp;auml;nga av sig prefixet indie snart?&lt;br&gt;
ANDERS TAPOLA&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
TERRY LYNN&lt;br&gt;
Kingstonlogic 2.0&lt;br&gt;
(Despotz records/Playground)&lt;br&gt;
3/5&lt;br&gt;
P&amp;aring; myspace ligger videon till Kingstonlogic med en grymt cool och s&amp;auml;ker Terry Lynn i sin egen Kingstonf&amp;ouml;rort Olympic gardens, &amp;auml;ven kallad Waterhouse. Det &amp;auml;r ingen idyll precis. Knark, vapen, poliser. Allt till ett elektroniskt supersv&amp;auml;ng. L&amp;aring;ten finns med p&amp;aring; jamaicanska Terry Lynns debutalbum, som Despotz records tagit till Sverige. Lynn har j&amp;auml;mf&amp;ouml;rts med M.I.A., fast r&amp;auml;tt s&amp;aring; mycket h&amp;aring;rdare. Det &amp;auml;r kulspruteljud, dancehall och electro, till texter om en h&amp;aring;rd och fattig verklighet. N&amp;auml;r det &amp;auml;r s&amp;aring;d&amp;auml;r explosivt blir det ocks&amp;aring; riktigt bra, &amp;auml;ven om det inte h&amp;aring;ller hela skivan ut.&lt;br&gt;
HELENA S&amp;Ouml;DERLUNDH&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
TURIN BRAKES&lt;br&gt;
Outbursts&lt;br&gt;
(Cooking Vinyl)&lt;br&gt;
2/5&lt;br&gt;
Olly Knights och Gale Paridjanian i engelska Turin Brakes slog igenom samtidigt som Elbow och Starsailor f&amp;ouml;r s&amp;aring;d&amp;auml;r tio &amp;aring;r sedan i det som kallades new acoustic movement. H&amp;auml;r p&amp;aring; sitt femte studioalbum g&amp;ouml;r fortfarande sin folkinspirerade men sl&amp;auml;tstrukna pop, som i sina b&amp;auml;sta stunder f&amp;aring;r mig att t&amp;auml;nka p&amp;aring; Jeff Buckley och Jos&amp;eacute; Gonz&amp;aacute;lez, men oftast k&amp;auml;nns som en blek kopia av Coldplay eller varf&amp;ouml;r inte svenska Eskobar. Det &amp;auml;r tjusigt gjort, med str&amp;aring;kar och k&amp;ouml;rer och klockspel utan att k&amp;auml;nnas &amp;ouml;verlastat, men tyv&amp;auml;rr &amp;auml;r l&amp;aring;tarna inte p&amp;aring; v&amp;auml;g n&amp;aring;gon vart. Det blir f&amp;ouml;r trist.&lt;br&gt;
HELENA S&amp;Ouml;DERLUNDH&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
VOICE OF THE SEVEN THUNDERS&lt;br&gt;
Voice of the seven thunders&lt;br&gt;
(Tchantinler/Border)&lt;br&gt;
5/5&lt;br&gt;
N&amp;auml;r det akustiskt folkmusikaktiga och kvasiorientaliska &amp;ndash; som tidigare placerade Rick Tomlinson i samma fack som 60/70-talets folkpsychtrubadurer &amp;ndash; kombineras med fuzzigt gitarrgnidande och monoton groove blir associationerna andra. Musiken p&amp;aring; Voice of the seven thunders ansluter sig till den jammiga och rockiga sidan av krauten: som tidiga Amon D&amp;uuml;&amp;uuml;l II och stundtals &amp;auml;ven Neu! och Can. Men ocks&amp;aring; svensk instrumentalprogg n&amp;auml;r pulserande partier glider &amp;ouml;ver i susande och knastriga experiment som glider &amp;ouml;ver i akustiska stycken. Och det &amp;auml;r helheten, albumk&amp;auml;nslan, som g&amp;ouml;r det s&amp;aring; starkt.&lt;br&gt;
BO STR&amp;Ouml;BERG&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/Z52TA6zqVoo" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/Z52TA6zqVoo/veckans-skivor-(1817073).gm</link>
<pubDate>Wed, 10 Mar 2010 11:00:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/skivor/veckans-skivor-(1817073).gm</guid>
<itunes:author>Bo Ströberg</itunes:author>
<dc:creator>Bo Ströberg</dc:creator>
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/skivor/veckans-skivor-(1817073).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/skivor/veckans-skivor-(1817073).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/skivor/veckans-skivor-(1817073).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Aspekter av en kropp Eva Klasson
]]></title>
<description>&lt;p&gt;&lt;img src="http://www.smp.se/multimedia/dynamic/00753/Eva_press_1_753538e.jpg" width="180" height="188" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;
&lt;b&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
&lt;br&gt;Ett trettiotal svartvita fotografier visas just nu p&amp;aring; konsthallen i Hishult. Bilder som en g&amp;aring;ng &amp;ouml;verraskade kulturv&amp;auml;rlden och blev till ett stycke fotohistoria. De &amp;auml;r tagna p&amp;aring; 1970-talet av fotografen Eva Klasson. Fotografierna &amp;auml;r n&amp;auml;stan uteslutande n&amp;auml;rg&amp;aring;ngna portr&amp;auml;tt av hennes egen kropp, motiv som modellerats fram av ljus och komposition till abstrakta landskap.&lt;br&gt;
Vem &amp;auml;r d&amp;aring; Eva Klasson? Fr&amp;aring;gan &amp;auml;r ganska befogad f&amp;ouml;r den som inte h&amp;auml;ngde med i sjuttiotalets konstsv&amp;auml;ng. &amp;Auml;ven jag sj&amp;auml;lv var f&amp;ouml;r ung d&amp;aring; f&amp;ouml;r att vara medveten om den sensation hon skapade. Eva Klasson var bosatt i Paris och framg&amp;aring;ngsrik som portr&amp;auml;tt- och reportagefotograf. En dag i slutet av 1970-talet blev hon uppmuntrad av en god v&amp;auml;n att fotografera sig sj&amp;auml;lv. Hon b&amp;ouml;rjade med hj&amp;auml;lp av stativ och sj&amp;auml;lvutl&amp;ouml;sare att pl&amp;aring;ta sin egen kropp ur alla m&amp;ouml;jliga vinklar, ett arbete som resulterade i utst&amp;auml;llningen och boken Le Troisi&amp;egrave;me Angle, Den Tredje Vinkeln. En h&amp;auml;ndelse som blev mycket omskriven och v&amp;auml;ckte stort uppseende. Den eldade dessutom p&amp;aring; debatten om huruvida foto &amp;auml;r en konstform eller inte. Men snart d&amp;auml;refter f&amp;ouml;rsvann Klasson fr&amp;aring;n konstscenen, hon flyttade till andra sidan Atlanten och mer eller mindre upph&amp;ouml;rde med sin fotografiska verksamhet.&lt;br&gt;
Idag &amp;auml;r det knappast n&amp;aring;gon som h&amp;ouml;jer p&amp;aring; &amp;ouml;gonbrynen &amp;aring;t Klassons kroppsn&amp;auml;ra fotografier. Sedda utifr&amp;aring;n sin kontext &amp;auml;r de f&amp;ouml;rst&amp;aring;s intressanta som tidsdokument, men d&amp;auml;rmed inte sagt att de &amp;auml;r daterade. Just det sl&amp;aring;s man av vid f&amp;ouml;rsta anblicken: Det h&amp;auml;r skulle kunna vara gjort nu! Klassons bilder &amp;auml;r vackra och sensuella p&amp;aring; ett r&amp;auml;ttframt och naket s&amp;auml;tt. Snyggt komponerade, sk&amp;ouml;nt belysta och fascinerande enkla. Hudens struktur, med v&amp;auml;xlande topografi och ljusf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden, formar diffusa landskapsvyer. Det &amp;auml;r varmt och m&amp;auml;nskligt, men n&amp;aring;gon direkt erotisk laddning eller n&amp;aring;got annat att uppr&amp;ouml;ras &amp;ouml;ver kan jag inte uppt&amp;auml;cka. De mest intima och v&amp;aring;gade motiven har inte kommit med i Hishult, vilket &amp;auml;r lite konstigt med tanke p&amp;aring; utst&amp;auml;llningens tidigare genomslag. Synd, tycker jag.&lt;br&gt;
Klassons s&amp;auml;tt att arbeta med sin egen kropp som uttrycksmedel var vid tiden nyskapande inom konsten i allm&amp;auml;nhet och i fotografins v&amp;auml;rld i synnerhet. M&amp;auml;ngder med konstn&amp;auml;rer har senare tagit upp temat, och millennieskiftet hade det blivit n&amp;auml;rmast en sj&amp;auml;lvklarhet att utg&amp;aring; fr&amp;aring;n den egna kroppen. Detta manifesterades tydligt i till exempel Nationalmuseums utst&amp;auml;llning Kroppen - konst och vetenskap, under 2005.&lt;br&gt;
Den tredje vinkeln, som titeln anger, syftar p&amp;aring; kamerans egen. De f&amp;ouml;rsta vinklarna &amp;auml;r de fysiska och mentala, men kameran ger den utomst&amp;aring;endes objektivitet. Eva Klasson beskriver processen bakom fotografierna som ett utel&amp;auml;mnande &amp;aring;t kamerans &amp;ouml;ga, utan att sj&amp;auml;lv kunna komponera i s&amp;ouml;karen. Denna slumpm&amp;auml;ssighet &amp;auml;r dock inget som syns i bilderna, de &amp;auml;r genomg&amp;aring;ende s&amp;auml;kert exponerade och komponerade. De klassiskt enkla och renodlade motiven f&amp;ouml;r tankarna b&amp;aring;de till tidiga m&amp;auml;stare som Edward Weston och till senare som Tuija Lindstr&amp;ouml;m. Ingen av dessa utgick dock fr&amp;aring;n sin egen kropp, vilket g&amp;ouml;r Klassons bilder desto mer sp&amp;auml;nnande i sammanhanget. Hennes bilder har knappast &amp;aring;ldrats, utan &amp;auml;r v&amp;auml;l sev&amp;auml;rda &amp;auml;n idag.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Thomas Lissing&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
&lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/8brp6WxoiuY" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/8brp6WxoiuY/aspekter-av-en-kropp-eva-klasson(1816958).gm</link>
<pubDate>Wed, 10 Mar 2010 10:19:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/konst/aspekter-av-en-kropp-eva-klasson(1816958).gm</guid>
<itunes:author />
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/konst/aspekter-av-en-kropp-eva-klasson(1816958).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/konst/aspekter-av-en-kropp-eva-klasson(1816958).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/konst/aspekter-av-en-kropp-eva-klasson(1816958).gm</feedburner:origLink></item>
<item>
<title><![CDATA[Friedrich Nietzsche: Den glada vetenskapen ]]></title>
<description>&lt;b&gt;
&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/b&gt;
&lt;p&gt;
&amp;rdquo;Hur skulle du reagera om en vacker dag eller natt en demon n&amp;auml;stlade sig in till dig i din ensammaste ensamhet och sade till dig: &amp;rsquo;Detta liv, s&amp;aring;dant du nu lever och har levt det, kommer du att f&amp;aring; leva en g&amp;aring;ng till och otaliga g&amp;aring;nger till; och ingenting nytt kommer att fogas till det, utan varje sm&amp;auml;rta och varje lustk&amp;auml;nsla och varje tanke och minsta svek och allt det outs&amp;auml;gligt lilla och stora i din tillvaro m&amp;aring;ste du uppleva p&amp;aring; nytt&amp;rsquo; [- - -]&amp;rdquo;&lt;br&gt;
S&amp;aring; presenterar filosofen Friedrich Nietzsche f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen en av sina mest centrala och omskrivna f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar, tanken p&amp;aring; &amp;rdquo;den eviga &amp;aring;terkomsten&amp;rdquo;. Tillika &amp;auml;r detta ett av Nietzsches mest livsbejakande budskap, hans oinskr&amp;auml;nkta ja till &amp;ouml;det. I sin bok Den glada vetenskapen fr&amp;aring;n 1882, som nu f&amp;ouml;religger i Carl-Henning Wijkmarks stilistiskt s&amp;auml;kra &amp;ouml;vers&amp;auml;ttning och som utg&amp;ouml;r Band 5 i Symposions p&amp;aring;g&amp;aring;ende utgivning av Nietzsches samlade skrifter, presenterar den inflytelserike diktarfilosofen &amp;ouml;ver huvud taget flera av de spekulationer som allt framgent skall komma att utg&amp;ouml;ra sj&amp;auml;lva k&amp;auml;rnan i hans filosofi. H&amp;auml;r finns exempelvis de initiala uttrycken f&amp;ouml;r id&amp;eacute;erna om &amp;rdquo;Guds d&amp;ouml;d&amp;rdquo; och &amp;rdquo;viljan till makt&amp;rdquo;, som genomsyrar senare nyckelverk som S&amp;aring;lunda talade Zarathustra (1883) och Bortom gott och ont (1886).&lt;br&gt;
Den glada vetenskapens drag av samlingsvolym och handbok g&amp;ouml;r den allm&amp;auml;nt sett, och i all sin stilistiska briljans och i sina skenbara sj&amp;auml;lvmots&amp;auml;gelser, till en utm&amp;auml;rkt introduktion till Nietzsches filosofi. Verkets sj&amp;auml;lva utformning, en slagf&amp;auml;rdig blandning av aforismer och kortess&amp;auml;er om alla m&amp;ouml;jliga moraliska, vetenskapliga, konstn&amp;auml;rliga och religi&amp;ouml;sa sp&amp;ouml;rsm&amp;aring;l, spetsat med ett inledande och avslutande block med rimmade verser, bidrar ocks&amp;aring; till skriftens f&amp;ouml;rv&amp;aring;nansv&amp;auml;rt l&amp;auml;sv&amp;auml;nliga karakt&amp;auml;r, och bef&amp;auml;ster den bistre &amp;ndash; men elektrifierat spirituelle! &amp;ndash; t&amp;auml;nkaren som en av den v&amp;auml;sterl&amp;auml;ndska tankehistoriens mest oumb&amp;auml;rliga gestalter. &lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Martin Lagerholm &lt;/p&gt;&lt;img src="http://feeds.feedburner.com/~r/smp-noje_o_kultur/~4/g4fx9POxBog" height="1" width="1"/&gt;</description>
<link>http://rss.smp.se/~r/smp-noje_o_kultur/~3/g4fx9POxBog/friedrich-nietzsche-den-glada-vetenskapen-(1814956).gm</link>
<pubDate>Tue, 09 Mar 2010 10:31:00 +0100</pubDate>
<guid isPermaLink="false">http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/friedrich-nietzsche-den-glada-vetenskapen-(1814956).gm</guid>
<itunes:author />
<comments>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/friedrich-nietzsche-den-glada-vetenskapen-(1814956).gm#comments</comments>
<wfw:commentRss>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/friedrich-nietzsche-den-glada-vetenskapen-(1814956).gm?service=rss</wfw:commentRss>
<feedburner:origLink>http://www.smp.se/noje_o_kultur/bocker/friedrich-nietzsche-den-glada-vetenskapen-(1814956).gm</feedburner:origLink></item>
</channel>
</rss>
