Sm�landsposten

Dags att minska utbildningsklyftorna

Tue, 21 May 2013 07:16:00 +0200

?Genom att befria lärarna från delar av administrativ arbetsbörda åstadkommer vi att lärarna mer kan koncentrera sig på den direkta undervisningen, förbe redelser och kompetens utveckling, skriver Carl-Olof Bengtsson (S).

?Skolans resultat faller på nästan alla nivåer och över breda ämnesområden. Särskilt allvarligt är läget i matematik och naturvetenskap. Mest illavarslande är att utbildningsklyftorna kraftigt ökar innebärande att elever med svårigheter har sjunkande skolresultat.
Nu måste alla krafter till för att bryta denna negativa utveckling. Jag är övertygad om att det kräver lösningar över blockgränserna. Skolan behöver mer av samarbete och mindre av konfrontation mellan partierna. Särskilt ansvar faller på skolministern.
Det kommer att krävas resurser för att åstadkomma goda resultat, men vi måste också göra förändringar som inte kostar någonting.
Läslust och läsförmåga är en helt avgörande faktor för inlärning. Läsningen har sjunkit tillbaka och då särskilt bland pojkar. Tänk om vi kunde få alla elever att på sin fritid läsa en bok i veckan och gärna en daglig tidning. Alla kommuner har folkbibliotek och alla skolor ska ha skolbibliotek enligt skollagen. Det som återstår är att hitta tillbaka till tidigare läslust. Jag är övertygad om att detta är den snabbaste och bästa åtgärden för ökade skolresultat och minskade klyftor
Genom att befria lärarna från delar av administrativ arbetsbörda åstadkommer vi att lärarna mer kan koncentrera sig på den direkta undervisningen, förberedelser och kompetensutveckling.
Skolan i Finland har stor framgång. Alla partier kan hitta argument från Finland för stöd för sin uppfattning. Det som nämnts minst är kanske den viktigaste. Befolkningen, politiken föräldrar och elever litar på skolan och behöver därför varken detaljstyra eller dagligen kontrollera arbetet. Skolan och dess personal utsätts för ständig granskning. Det borde klaras ut vad det innebär för motivation och arbetsglädje.
Samtidigt som lärarna ständigt kontrolleras har inte de senaste 25 årens skolpolitik utvärderats. Då talar jag om kommunaliseringen, regeringen Bildts avskaffande av driftbidragen, fria skolvalet, fristående skolor med mera. Vidare att Sverige som enda land i världen tillåter vinstutdelningar i privata skolor med medel från skattebetalarna.Det krävdes att den borgerliga regeringen fick direktiv från riksdagen för att sätta i gång arbetet. Tyvärr sker inte arbetet sammantaget över hela fältet utan man tar reformerna var för sig. Det hade också varit bra med bidrag från internationella forskare.
Slutligen tycker jag att det krävs en ny diskussion mellan stat och kommun både kring ansvarsfrågor och de ekonomiska förutsättningarna. Ibland kan jag tycka att staten abdikerat från ansvar. Det är alltid någons annans fel. Samtidigt bör det analyseras om kommunerna har något realt manöverutrymme i all skol- och rättighetslagstiftning.
Stat och kommun borde på ett tydligare sätt markera ett gemensamt ansvar för skolans resultat och ekonomi. Det kan innebära att vi ånyo bör pröva ett driftbidrag från staten till kommunerna. Då kan också staten direktfinansiera fristående skolor vilket vore logiskt eftersom staten beslutar om alla fristående skolor. Då kan också frågan om veto avföras från dagordningen.
CARL-OLOF BENGTSSON

Fetcher mot toppformen

Daniel Rydstr�m — Tue, 21 May 2013 06:59:00 +0200

Flera lokala ekipage nådde fina placeringar på nationell nivå i helgen. Katarina Torstensson hoppade högt och hade en lysande helg på Skyrups RK.

För ett par veckor sedan berättade vi om den felfria comebacken för Fetcher N 1134 efter en vurpa i höstas. Han nådde då en femteplats i nationella tävlingar över 1.20, men Katarina Torstensson visste att det fanns mer i tioåringen. Det visade han vid helgens nationella tävlingar i skånska Skyrup. Ekipaget från Värends Nöbbele placerade sig åter femma. Denna gång i en klass över 1.40.
– Nu känns det verkligen att han är fräsch och i form, säger Katarina Torstensson som tävlar för Ölands RF.
Ekipaget var två sekunder och ett nedslag från vinst i omhoppningen efter en felfri grundomgång. Utan nedslag hade Fetcher N 1134 slutat tvåa.
– Det var faktiskt på det första hindret i omhoppningen när vi vände upp. Det var väl jag som missade lite på avståndet, säger Katarina Torstensson som hade ännu mer att glädjas åt vid tävlingarna utanför Hässleholm.
Sjuåringarna Zender och Campino skaffade sig viktig rutin över 1.40-hinder. Zender var felfri i grundomgången och placerade sig tolva. Campino hade ett nedslag och missade placering och omhoppning.
Några mil österut, i Fjälkestad utanför Kristianstad, var det nationella tävlingar i ponnyhoppning. Även där lyckades ett lokalt ekipage fixa fina resultat. Kajsa Andréen och d-ponnyn Calle Kvalster från Blädingeås, tävlande för Lammhults RF, vann en klass över en fas genom att vara felfri och snabbast. I hoppningen över 1.20-1.30, medelsvår A slutade ekipaget trea. De var felfria i grundomgången och hade sedan ett nedslag i omhoppningen. Det hade även vinnaren, men de var cirka nio sekunder snabbare än vårt lokala hopp.
I Fjälkestad anordnades det även regionala tävlingar. Annie Waldener från Växjöortens FRK fick nästan alla bitar att falla på plats när hon plockade placeringar med både Koriander och Krumelur. Andraplatsen med Koriander var ett riktigt positivt besked.
– Jag är jättenöjd. Han har varit lite osäker innan och blivit lite ostabil. Nu har vi börjat lita mer på varandra och det är mycket lättare då med mer självförtroende.
Krumelur tävlade i en svårare klass med tuffare konkurrens och slutade sjua.
– Jag är jättenöjd med att han nollade. Det känns bra att han är så stabil trots att han är så ung, säger Annie Waldener om sin nioårige Krumelur.
Fler lokala placeringar blev det i regionala hoppningar för häst på Halmstad Fältrittklubb. Jessica Engell Cremen och Philippa S slutade tvåa i 1.25-hoppningen och sexa när hinderna var en halv decimeter lägre.
– Båda dagarna var det svåra banor med få felfria, men mina rundor kändes riktigt bra och Philippa S var taggad till tusen och hoppade väl, säger Jessica Engell Cremen som tävlar för Theleborgs Ryttarsällskap.

Milj�partiet: anh�rigv�rd spar pengar �t kommunen

Bernd Blankenburg — Tue, 21 May 2013 06:58:00 +0200

Äppelgårdens korttidsboende har haft ett stort värde för äldre människor och deras anhöriga. Det framgår av många anhörigas protester mot socialnämndens beslut att avveckla.
– Anhöriga ska vi värna om, säger Annelise Hed från Miljöpartiet.

Framför allt när kortsiktiga besparingar slår mot dem som är kommunens besparing. Nämligen de anhöriga som vårdar sina gamla eller sjuka hemma.
Kommunens vårdkostnader skulle bli mångfaldigt högre utan anhörigvård. Därför tycker Annelise Hed är det fel att göra besparingar som slår mot de anhöriga.
– Korttidsboende på Äppelgården gav möjligheten till avlastning. Här kunde anhöriga lämna make, hustru eller den de vårdade för en vecka eller två. Då kunde de ladda batterierna, koppla av och ha kul. Det gav dem krafter att fortsätta, säger Annelise Hed som har egen erfarenhet av anhörigvård.
Men nu när Äppelgårdens korttidsplatser avvecklas ser hon en fara.
– Ju färre platser på korttidsboende det finns desto svårare blir det för anhöriga att få avlastning.
Annelise Hed är ersättare i socialnämnden och deltar i varje möte fastän hon inte får yttra sig så länge alla ordinarie ledamöter är med.
– Utåt vill vi gärna vara en kommun som säger sig vilja vårda och ge omsorg med kvalitet. Men nu är det dags att erkänna att besparingar inte ger kvalitet. Även om kommunledningen ligger på och stressar socialnämnden för att den ska sänka sina underskott då måste man våga säga ifrån, säger Annelise Hed.
Visst är hon överens med kravet att en kommun ska ha sin ekonomi i balans. Men hon vänder sig starkt emot att kommunledningen kräver ett generellt sparbeting eller rationaliseringskrav som det heter.
– Det går inte att bestämma en sådan där jämn fördelning av besparingar som gäller för alla nämnder och styrelser. Man måste ju se vilka konsekvenser sparkraven har för varje nämnd. I Tingsryds kommun har vi särskilt många äldre och självklart har besparingarna speciella konsekvenser för socialnämnden.

Kostnaderna f�r bullerkarta ska utredas av kommunen

Lillian Petrovski — Tue, 21 May 2013 06:57:00 +0200

Uppvidinge kommun tycker att länsstyrelsen ska ta ansvar för att ta fram en bullerkarta för vindkraften. Men länsstyrelsen har inga sådana planer.

Under våren har många fastighetsägare i Uppvidinge skrivit medborgarförslag till kommunfullmäktige där man begärt att bullerkartor ska upprättas för vindkraftverken, både de som redan finns och de som planeras.
Vid senaste kommunstyrelsemötet diskuterades vilket ansvar kommunen ska ta för detta och förslaget blev att låta länsstyrelsen ta ställning till att göra bullermätningar. Kommunalrådet Åke Carlson (C) tycker att staten borde ta ett större ansvar eftersom det är länsstyrelsen som är beslutsfattare när det gäller vindkraften.
Socialdemokraten Peter Skoog Lindman begärde återremiss och ville göra en utredning.
– Vi tycker att kommunen ska ta sitt ansvar och ge kommuninvånarna en helhetsbild över vindkraften.
Till kommunstyrelsens arbetsutskotts nästa möte ska därför en oberoende utredning göras som ska visa vilka möjligheter som finns för kommunen att göra en bullerkarta och vad kostnaderna blir.
– Frågan är vad en mätning ger, säger Åke Carlson. Det måste tillföra information som är värd så mycket som det kostar.
Att länsstyrelsen ska göra mätningar är högst osäkert.
Ansvaret för det ligger på verksamhetsutövaren, det vill säga vindkraftsbolagen. Det säger Anna Nicklasson, miljöskyddshandläggare på länsstyrelsen i Kronoberg.
– Vi gör inga bullerutredningar eller mätningar själva. Det är bolagen som anlitar konsulter när de gör sina utredningar.
Anna Nicklasson säger också att det skulle vara svårt att göra mätningar eftersom det kommit upp så få vindkraftverk hittills i Uppvidinge. Innan beslut tas om tillstånd vet man inte heller exakt plats och då kan man bara göra beräkningar. Ett vindkraftverk kan flyttas ett hundratal meter åt något håll och då blir det andra förhållanden och man måste också ta hänsyn till andra parker i närheten.
– Det krävs mycket kunskap och kostar väldigt mycket, säger Anna Nicklasson. Det är inte något vi kan göra på länsstyrelsen.
De fastighetsägare som begärt en bullerkarta får därför vänta ytterligare en månad för svar på sina medborgarförslag.

Hundar sl�pps inte in p� skolans omr�de

Anders Karlsson — Tue, 21 May 2013 06:57:00 +0200

Allt fler föräldrar tog hunden med sig in på skolan. Men nu får jyckarna stanna utanför skolgården.

–?Skolgården är barnens och lärarnas arbetsplats. Vi vill att den ska kännas trygg för dem och alla andra besökare, säger rektor Madeleine Johansson.
Hon beskriver en smygande utveckling, där några börjat ta med sig hunden kopplad in på skolgården i stället för att tjudra den utanför i staketet och andra har följt exemplet.
Det gick så långt att ägare lät hundarna gå utan koppel på skolgården och att de eller andra ägare tjudrade hundarna utanför skolans entrédörrar för att gå in och prata med skolpersonal eller lämna av sina barn.
– Detta kändes jobbigt av både barn och andra vuxna, konstaterar Madeleine Johansson.
Som rektor beslöt hon att den gamla ordningen åter skulle gälla. Hundar är alltså fortsatt välkomna, men inte in på skolområdet. De ska hållas utanför, tjudrade eller i koppel.
– Jag har skrivit brev till alla föräldrar och förklarat saken. Det handlar om att det ska kännas tryggt och säkert att gå till skolan. Elever, lärare och andra vuxna ska inte behöva känna oro, säger Madeleine Johansson.
Brevet skickades med skolbarnen i förra veckan och bara en förälder har hört av sig.
– För henne kändes det konstigt att inte få ha med sig hunden in på skolgården.
Har utskicket av brevet gett effekt?
– Ja, jag har inte sett en enda hund på skolgården sedan dess.

Budgetkris tvingar fram sparf�rslag

Peter Ottosson — Tue, 21 May 2013 06:56:00 +0200

Utbildningsnämndens utskott ger utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram konkreta besparingsförslag. Det är kontentan av det extrainsatta mötet igår som skulle ha diskuterat just konkreta förslag.

– Vi diskuterade inga konkreta förslag på mötet utan hade bara en övergripande diskussion, säger nämndens ordförande Bodil Hansen (M).
Egentligen skulle konkreta förslag diskuteras redan igår, men förvaltningen hann inte ta fram dem i tid på grund av sjukdom och förra veckans incident då en skolpojke kördes på av ett tåg och avled.
Vad de allmänt hållna förslagen som diskurerades igår handlar om vill Hansen inte gå in på, eftersom de ”fortfarande är arbetsmaterial”.
Bad ni förvaltningen att titta närmare på någon särskild lösning eller får de helt fria tyglar?
– De har fria tyglar. Vi måste anpassa oss till vår budgetram och måste nu alltså titta på konkreta förslag.
Förslagen ska presenteras på nästa utskottsmöte den 29 maj.
Utbildningsnämndens budget kommer att spricka med tolv miljoner kronor i år, spår en prognos.

Efterlyst 20-�rig man greps efter ett halv�r

Daniel Johansson — Tue, 21 May 2013 06:55:00 +0200

Efter att ha varit internationellt efterlyst i ett halvår greps den 20-årige mannen. Han misstänks ligga bakom en brutal misshandel i Älmhult förra sommaren och åtalas nu för grov misshandel.

Överfallet inträffade enligt polisutredningen när 20-åringen var i Älmhult för att hälsa på sin flickvän. I bakgrunden finns en tvist mellan flickvännens mamma och den drabbade 56-åringen.
Den aktuella dagen träffades alla inblandade. När 56-åringen börjat hemresan på sin moped såg han plötsligt 20-åringen sitta intill vägen.
– Jag fick en dålig känsla i magen, har den utsatte berättat för polisen.
Plötsligt hoppade 20-åringen ned från räcket och sparkade till den chockade mopedisten. Ett vittne har i förhör beskrivit den första attacken som en karatespark.
Sparken följdes upp med en skallning och kort därefter ett hårt slag mot vänster tinning.
Enligt den överfallne mannen fortsatte 20-åringen att slå och sparka besinningslöst. 20-åringens flickvän, som inte är misstänkt för brott, var enligt utredningen passiv under hela händelseförloppet, men försökte inte heller avbryta misshandeln.
På Ljungby lasarett konstaterades bland annat att flera revben var brutna, båda lungsäckarna punkterade och svullnader. Misshandeln var enligt åklagaren livsfarlig.
Dagen efter överfallet åkte 20-åringen till Kastrup och flög till sitt hemland. Han häktades i sin frånvaro i slutet av november och greps tidigare den här månaden.
I förhör har den misstänkte förnekat brott och hävdat att det inte var han som inledde slagsmålet. Hans inställning är också att det handlade om nödvärn och mannen har tillagt att han ”njöt av vistelsen i Sverige” innan tumultet.

Vladimir Sorokin: Sn�stormen

Andreas Larsson — Tue, 21 May 2013 06:54:00 +0200

Den resa i snöstorm över den ryska stäppen som skildras i Vladimir Sorokins nyöversatta roman Snöstormen skedde egentligen i januari 1854 i trakterna av Tjerkask, donkosackernas gamla huvudstad i Ukraina. Den hade blivit fullständigt okänd om inte för vem som satt i släden: Leo Tolstoj. Han skrev ganska omgående romanen Snöstormen som hör till hans mer kända. Mindre känd är novellen från 1895, Master and man, delvis med samma motiv. Det är oklart om den utgivits på svenska.
Master and man skrivs i Tolstojs sena, bonderomantiska period med anarkism och sökandet efter det goda i människan som ledstjärnor. Den girige storbonden Vasili ger sig på vinterresa med sin landbonde Nikita för att köpa mer skog medan tid är. De hamnar i snöstorm, Vasili manar på Nikita, men de hittar inte längre vägen och tvingas tillsist övernatta i släden. När Nikita är nära förfrysning ger sig Vasili av för att rädda sig själv. Han går i cirklar och hamnar åter vid släden, får en uppenbarelse om godhet som livets enda värde och lägger sig på Nikita för att hålla honom varm. Det kostar honom livet medan Nikita överlever.
Ramberättelsen hos Sorokin är exakt densamma. Men den som reser är doktor Platon Iljitj Garin med vaccin till byn Dolgoje i Vitryssland. Den håller på att gå under av asiatisk smitta, just att epidemin kommer utifrån framhålls. Temat att naturvetenskapen kom räddande till förgätna bondbyar var vanlig i sovjetpropagandan och jag tänker särskilt på stumfilmen Salt åt Svanetien av Micheil Kalatozisjvili.
Snöstormen breder ut sig genom hela boken och stäppen blir oändlig. Vi reser genom den Ryska Vintern och släden har blivit en halvmodern maskin, en "självgångare" driven av 50 småhästar. "Stora som rapphönor." Här börjar den symboliska lek med storlek som också löper genom romanen - hästar är jättelika eller mycket små, det finns någon absolut dvärgmänniska liksom väldiga nomadiserande jättar på stäppen. Gulliver är väl inte alldeles långt borta, Jonathan Swift använde sagoformen och absurdismen för att undgå censuren.
Garin står i utvecklingens och filantropins tjänst och resan går mot framtiden. Men med förhinder. Det första man kör på så att meden spräcks är en gåtfull liten pyramid, en genomskinlig modern bordsprydnad, en horrör som visar sig vara gömme för en ny sorts narkotikum. När man tror sig äntligen ha nått en by hamnar i stället de resande i en knarkarsekt med bioorganiskt växande tältväggar. Garins mardröm under ruset blir en klassisk scen där han kokas i olja hos en fientlig stam. Den fortsätter förfölja honom - som en rasistisk grundformel, kan man väl säga.
De kör också på ett hinder på vägen som visar sig vara liket av en nomadiserande jätte. I trakten var det donkosacker som bildade frihetliga klaner och vars självständighet mot tjänster åt staten nu uppmuntras av Putin. Storleken? Stor som en staty: den evige Ryske Bonden, en kropp åt den ryska folksjälen?
Det enda som sägs om dessa bjässar är att man kunde köpa drängtjänster av dem och att de sågs med visst förakt. Rasism verkar efter knarket vara hindret på den ryska resan.
Just detta knep att invagga läsaren i förtrolig stämning av klassisk rysk roman och sedan med olika våldsamma, skräckel- och science fictioninslag rubba jämvikten och få oss att förundras och reflektera över framtiden för det Eviga Ryssland. Det är ett nytt grepp och det har fört honom till berömmelse i Väst och mycket blandade reaktioner i Ryssland. Vissa har till och med talat om honom som Nobelkandidat.
Det är en färgrik, omtumlande maskerad av tider, platser och roller han åstadkommer. För en svensk läsare behövs en viss påläsning om kulturmiljö och litterära förebilder. Man kan läsa Snöstormen som magisk thriller helt utan historiskt budskap, men Sorokin har själv sagt att han egentligen alltid talar om Rysslands framtid.

Tomas Löthman

Bobo Karlsson: Urban safari 2

Andreas Larsson — Tue, 21 May 2013 06:53:00 +0200

Bara framsidan får mig att vilja förvara Urban safari 2 i bokhyllan för evigt. En frusen James Dean driver runt i ett slaskigt och grått New York. Poetiskt och själva sinnebilden för denna reskära litterära vän. Det är så författaren Bobo Karlsson vill ha det; brutalt och lite ruffigt. Men han lockas även av det neonlysande; designhotell, tjusiga restauranger och lyxigt poolhäng. Bobo tar upp resan där han sist lämnade sina läsare i Urban safari. Nu är det elva nya städer och en halvgammal. Berlin fick följa med igen, men i ett uppfräschat kapitel.
Med sitt globala storstadshjärta reser Bobo Karlsson till metropoler som Barcelona, San Francisco, New Orleans, Paris och Hamburg med tesen: Städer är snälla, länder är elaka. Han skriver om hur nationer ofta är aggressiva utåt, tar ställning och blåser upp sig mot andra. Städer blir snarare vänorter med varandra och vill hellre omfamna en annan metropol än att gå i strid med den. Bobo lyfter fram Mexico city som ett exempel. Redan 2009 drev stadens borgmästare igenom samkönade äktenskap, samtidigt som landet slog och sparkade för att det inte skulle bli av. Staden vann.
Det är ingen tvekan om att Urban safari 2 är en välskriven bok med gedigen kunskap i bagaget. Den som är ute efter en klassisk guidebok får leta någon annanstans. Bobo Karlsson imponerar med sin research, sitt genuina intresse och sin kärlek till alla dessa städer. Boken är en bibel för ressugna hipsters. Resporr för de redan frälsta. Samtidigt blir det för packat på sina ställen, restaurang- och hotelltips staplas på varandra och det blir för många utsvävande historielektioner. Ett hopkok av för många delar. Boken hade tjänat på att luftas ut.
Jag saknar i stället fler möten med människor och anekdoter. De går förlorade. Kapitlet om Paris har just en mer personlig och kärleksfull touch, som den lilla anekdoten om ett par amerikaner som slår sig ner på en restaurang. Servitören är arrogant och sur vid beställningen. När han går iväg utbrister kvinnan förtjust: Är han inte för söt, det är exakt som jag föreställt mig i Paris. I just love it!
Samtidigt som han reser är det tydligt att Bobo Karlsson tycker om att läsa litteratur som utspelar sig i staden där han befinner sig. Han delar med sig av flertaliga boktips och själv kan jag inte låta bli att klicka hem Dumskallarnas sammansvärjning av John Kennedy Toole, Kärlek i Europa av Birgitta Stenberg och George Orwells Nere för räkning i Paris och London. Bobo har förmågan att få sin iver att smitta av sig. Det bubblar i blodet på mig av reslängtan under tiden som jag vänder blad. Jag vill också äta grillad ansjovis på La Toucha i Madrid, frossa ohämmat i ostron i New Orleans och återvända till de vuxnas Disneyland - syndiga och spektakulära Las Vegas. Han får mig att vilja packa väskan och resa iväg. Helst i går.
Om några år kommer mitt exemplar av Urban safari 2 vara bekvämt utslitet och vältummat. Det är en bok som vi resjunkies kan återvända till. Om och om igen.

SOFIE PETERSSON

Dan Brown: Inferno

Andreas Larsson — Tue, 21 May 2013 06:51:00 +0200

Att Dan ”Da Vinci-koden” Brown väljer renässansens största litterära stjärna Dante Alighieris verk Den gudomliga komedin och författarens hemstad Florens som grund för sitt nya spänningsbygge är helt följdriktigt. Dantes nedstigande i helvetets nio kretsar (och vidare till skärseld och paradis) är inte bara en lyxbuffé av kristen symbolik som gjord för Browns hjälte Robert Langdon, professor i religionssymbolik. 1300-talsklassikern äger också en monumental kraft, stor nog att hålla uppe vilken stilistisk marodör som helst.
Ursäkta, vi tar om det där. Vilken författare som helst.
Dan Brown har onekligen hittat en form som funkar. Da Vinci-koden är såld i över 80 miljoner exemplar. Övriga romaner är skrivna enligt samma mall: Samma tempo, berättarmotor och stilistiska grepp. Resultatet blir som när du byter bakgrundsbild på datorns skrivbord. Filmapparna är kvar, bara layouten är ny.
Inferno inleds med en sovande Langdon, precis som Da Vinci-koden. Vi bjuds på en lång jakt i vindlande gångar, precis som i Den förlorade symbolen. Den obligatoriska spänstiga kvinnan med fast figur och sylvasst intellekt, som i Änglar och demoner heter Vittoria, är i Inferno en biokemist vid namn Sienna Brooks.
Allt detta hör till.
Det hör också, i ärlighetens namn, till att Dan Brown är en snillrik jävel. Inte alla kan hävda att de mutat in ett eget litterärt revir. Att som Brown gör likna Langdons jakt på en biokemisk terrorist med fågelmask, som hotar att utplåna en stor del av mänskligheten, med Dantes litterära vandring är visserligen en skymf. Men de snabba faktauppgifterna om katolsk symbolik, Dante och hans älskade Florens är som små sockerkulor som triggar hjärnan att ropa efter mer, mer.
Dessutom är romanens grundtema – befolkningsökningens problem – ett ämne så gott som något.
Men språket... aj, aj. Efter prologen tar det bara två meningar innan man hör det gnyende ljudet av den första brädan som ger vika.
Ur Langdons drömscen:
”Robert Langdon tittade intensivt på henne där hon stod på andra sidan floden, vars skvalpande vatten var blodrött.”
Syftet är att skildra en febrig drömscen, inifrån huvudpersonen själv. Trots det skriver Brown "Robert Langdon”, som om vår hjälte betraktade sig själv, när det i själva verket är kvinnan som har hans fulla uppmärksamhet.
Och så formuleringen ”vars skvalpande vatten var blodrött.”
Sådär i förbifarten. Det skvalpade lite blodrött vatten, inget viktigt.
Och konspirationsteorierna då? Jo tack, de lever, men andas ytligt. Skurken har kopplingar till Council on foreign relations - en tankesmedja med inflytande över USA:s utrikespolitik som förekommer i uppskruvade diskussioner på nätet. Men det är inte på Illuminati- eller Frimurar-nivå.
I övrigt går allt igen.

Erik Hammar

T�vling - L�sminnen

Andreas Larsson — Tue, 21 May 2013 06:50:00 +0200

Skicka in och berätta ditt starkaste, roligaste eller märkligaste läsminne. Längd mellan 1 000 och 2 000 tecken.

En bok kan vara en väg till nya världar. Avgörande. Nåt att sjunka ner i soffan med. Avkoppling. Eller så utspelade sig dramat inte i mötet med boken, utan i verkligheten utanför, medan du läste. Avbrott.
Skicka in och berätta ditt starkaste, roligaste eller märkligaste läsminne. Längd mellan 1 000 och 2 000 tecken.
De tre bästa bidragen vinner varsitt exemplar av Will Schwallbes Bokklubben vid livets slut. Förstapristagaren får dessutom intervjuboken Torgny om Lindgren där författaren samtalar med litteraturskribenten Kaj Schueler.
Vinnarna utses av Smålandspostens featureredaktion. Vinnartexten publiceras på våra litteratursidor. Skicka ditt läsminne senast 17 juni till tavling@smp.se eller Smålandsposten, Kultur- och nöjesredaktionen, Linnégatan 2, 351 70 Växjö.

Lyckans olika ansikten

Tue, 21 May 2013 06:25:00 +0200

Särskilt länge behöver man inte undra över temat för årets Wanås-utställning. Vid infarten textar manshöga bokstäver av björkstammar meningen Vad är lycka för dig?. Och vad lycka är, är en fråga med många svar. De man får serverade av Wanås är inte raka och enkla, men har ett gemensamt. De tar avstamp i tystnaden och stillheten i den park där de visas. I bokskogens, vattenspeglarnas och de släta gräsmattornas Wanås.
Svar och svar, förresten. Meningen är att besökaren själv ska fundera över vad lycka är. Och även delta i de workshops som anordnas på temat. Årets upplaga av Wanås är nämligen mer interaktiv än någonsin. Den som vill kan till exempel bidra med egna positivt laddade ord formade av kvistar, eller göra egna målningar med hjälp av ljudvågor. Den danske konstnären Jeppe Heins målerimetod bygger på färgfyllda klangskålar, som med en lätt strykning runt kanten skapar ett resonansljud. Färgen skvätter då ut i ett fint prickmönster runt skålen.
Hein är något av huvudnumret, med både stor utställning inomhus och ett flertal nya verk i parken. Med strategiskt placerade bänkar runt dammen ger han den sociala gemenskapen, mötet mellan människor, en chans. En ganska konkret bild av lycka, men med en annorlunda form som antyder att de skilda bänkarna skulle kunna vara sammanbundna under jorden. En mer abstrakt bild ger den stora metallbur i form av en igloo, som Hein placerat på en brygga långt ute i dammen. I centrum hänger en rund spegel som roterar i vinden och ger oväntade bilder av omgivningen. Man kan tro att man skulle känna sig som en burfågel därinne, men snarare blir frihetskänslan förstärkt genom betraktandet på håll. Känslan av att det finns en väg ut är också en slags lycka.
I gräsmattan nära slottet ligger ett stort alfapet av keramikbokstäver. På tre språk, svenska, engelska och modersmålet portugisiska, formar Marilá Dardot meningen I tystnad finns aldrig tystnad. De tunga bokstäverna kan flyttas om av besökarna, och lämnar då avtryck i gräset. Orden tystnar alltså inte helt för att man tar bort dem. För Dardot ligger en del av lyckan i den omgivande bokskogens stillhet.
Att ge ut konstnärliga barnböcker har blivit tradition på Wanås. 2013 har den titeln Kor kan drömma, med bilder av Maria Bajt och text av Jason Diakité, mer känd som Timbuktu. Det är en färgglad och fantasifull berättelse om en ko som vill veta vad konst är för något. Illustrationerna är både suggestiva och detaljrika och handlingen förs framåt genom hål in till nästa uppslag. Ja, både bildspråk och formgivning ligger mycket nära Tove Janssons klassiker Hur gick det sen? (Schildts 1952). Men i?stället för Mumins ängsliga sökande efter tryggheten möter vi här den utåtriktade och självsäkra upptäckarglädjen hos kon Sam.
Tyvärr är texten aningen lång och saknar den stringens man förknippar med ordkonstnären Diakité.
Lyckan har många ansikten, och det är inte givet att man känner igen den i något av de nya bidragen. Årets verk inbjuder till reflektion och interaktion, där egna tankar kring temat formas. Men Wanås bjuder som vanligt på stor variation i uttrycken, och en lycka kan förstås också vara att ströva genom parken och möta de gamla bekanta verken.

THOMAS LISSING

Hyresg�ster f�r betala sin hyra

Margitta Lennartsson — Tue, 21 May 2013 06:23:00 +0200

Det par som inte betalat sin hyra på grund av fuktskador får nu ersätta Allbohus Fastighets AB för de uteblivna hyrorna. Detta meddelar Växjö tingsrätt.

Ärendet skrev Smålandsposten om i april tidigare i år och handlar om det äldre par vars son hållit inne hyran för parets lägenhet. Detta eftersom sonen menade att fukt- och mögelskadorna som han upplev fanns i lägenheten inte åtgärdades tillräckligt av Allbohus Fastighet, och hyresvärden vägrat kompensera paret för skadorna. Tingsrätten dömer paret som betalningsskyldigt för de uteblivna hyrorna inklusive räntor sonen undanhållit från Allbohus Fastighets AB. Under tiden tvisten pågått har mannen i paret avlidit och kvinnan måste nu flytta ut ur lägenheten med omedelbar verkan.
En besiktning genomförd i samband med rättegången visar att lägenheten visserligen hade vissa fuktskador, varpå Allbohus gått med på att sänka hyresfordran med fem procent, men skadorna bedöms inte så grova att hyresbetalningarna helt skulle utebli. Sonen har tidigare yrkat på skadestånd för de hälsoproblem fukt- och mögelskadorna orsakat paret men har dragit tillbaka dessa yrkanden och tänker i?stället använda dem i en annan rättegång.
Sonen har meddelat att det är oklart om de tänker överklaga eller inte.

Str�nga bullerregler stoppar j�rnv�gsn�ra bostadsbyggen

Margitta Lennartsson — Tue, 21 May 2013 06:23:00 +0200

I dagsläget finns det inget hopp om att planerade järnvägsnära bostadsbyggen i kvarteret Svea och i Sjöparken kan bli verklighet. Bullerregler stoppar planerna.

Samma riktvärden för buller och möjligheter till avsteg från riktvärdena bör gälla i hela landet oavsett om orten är stor eller liten. Det anser de moderata riksdagsmännen Eva Bengtsson Skogsberg och Johan Hultberg, som besökte Alvesta härom dagen, inbjudna av kommunalråd Mats Johnsson (M).
– Jag trodde inte att vi skulle komma i det läget, att järnvägen som är orsak till att samhället byggdes blir en hämsko för framtida utveckling, sade Mats Johnsson.
Avsikten med inbjudan var att diskutera och informera om kommunens situation när det gäller nämnda byggen.
Problemet med bullerreglerna är bland annat att de är stränga och att undantag kan beviljas för större städer och tätorter. Dit räknas inte Alvesta.
När Smålandsposten skrev om problematiken i februari var Allbo Fastighets AB:s ordförande fortfarande optimistisk angående bygget i Svea 7 och 8.
Det är han inte nu längre.
– Vi har lagt ut 120 000 kronor på att utreda och 100 arbetstimmar utan att få något. Vi har lagt detta på is, säger Mikael Johansson (M).
Men riksdagsmännen är optimistiska. En statlig bullerutredning startade i januari. En utredare ska se över och underlätta planering och byggande av bostäder i bullerutsatta områden.
– Vi vill gärna vända utvecklingen och inflyttningen till större städer och få människor att flytta till mindre orter i stället. Alla krav som ställs på kommunerna skulle kanske ställas på dem som bullrar, på tågoperatörer, menade Eva Bengtsson Skogsberg.
– Det blir så tokigt. Det går bra att bo i grannfastigheten men inte i den nya och det är ett skriande behov av bostäder, säger Johan Hultberg och syftar på Sveabygget.
– Utredningen ska remissbehandlas, då är det viktigt att kommunerna säger sitt, säger han.
Det är också en uppvaktning på gång. Mats Johnsson ska initiera frågan om en uppvaktning till Miljödepartementet i föreningen stambanan.com.

Ny studentsajt och app med koll lanseras i h�st

Hilda Frankki — Tue, 21 May 2013 06:22:00 +0200

I höst blir det lättare för studenterna att ha koll på läget. En ny hemsida med tillhörande app utvecklas där all information samlas.
– Vi måste hänga med, säger projektledare Linda Sohlberg.

Statistiken visar att allt fler studenter använder mobil eller läsplatta för att söka på Linnéuniversitetets sajt. Just nu jobbar fem av universitetets it-utvecklare på deltid för att bygga hjärnan bakom nya hemsidan och sedermera även appen. Projektledaren och webbsamordnaren Linda Sohlberg på kommunikationsavdelningen berättar att studenterna genom en inloggning exempelvis ska kunna anmäla sig till tentor, registrera sig på kurser, se om en föreläsning flyttats och få personlig information om sitt schema.
Den som laddar hem appen får också så kallade notiser skickade till sig när något händer.
– Vi vet att studenterna är väldigt angelägna om att slippa logga in i många olika system och febrilt leta efter information. Vi vill förenkla. Appen ska känna av om man befinner sig i Växjö eller Kalmar, säger Linda Sohlberg.
It-systemet byggs med så kallade öppna API:er vilket innebär att informationen kan återanvändas i andra former – exempelvis i en applikation.
Andra intressenter, som universitetsbibliotek eller studentkår, kan kopplas på efter hand. Den nya hemsidan ska lanseras den 15 augusti men redan nu finns en betaversion ute och användare har möjlighet att komma med synpunkter. Från den 15 augusti ska lärare kunna skicka meddelanden till studenter, det ska finnas länkar till kurser, utbildningarnas egen webbsida bland annat.
– Studenterna har hjälpt oss att prioritera vad de tycker är viktigast. Personliga scheman har stått högt på listan, det kommer därnäst, säger Linda Sohlberg.
En halv miljon kronor har budgeterats för att utveckla hemsidan, utöver det tillkommer pengar för appen som ska finnas för både android och iphone. Hemsida liksom applikation ska byggas på svenska och engelska.
– Vårt tänk ligger i framkant, studenter kräver funktionalitet och appen blir cool, säger Linda Sohlberg.

Nya Centrumskolan lockar fler �n tidigare Bokelundskolan

Ines Micanovic — Tue, 21 May 2013 06:21:00 +0200

I årets förskoleval lockar Bokelundskolan fler elever än tidigare. Fortfarande är det många föräldrar som väljer en annan skola åt sina barn men siffrorna är inte lika dystra som för ett år sedan.

När det var skolval till förskoleklasser i Växjö förra året hade Bokelundskolan inget glädjande resultat. Över 60 procent av de barn som blivit tilldelade en plats skolan skulle inte börja där.
Föräldrarna hade istället valt en annan skola.
I höst flyttar Bokelundskolan till nedlagda Arabyskolans nyrenoverade lokaler och får ett nytt namn, Centrumskolan. I årets skolval har färre, 45 procent, valt bort skolan.
– Jag tror att det beror på att vi får ett helt annat geografiskt läge, vi får helt andra lokaler, vi kommer att erbjuda ett spännande pedagogiskt koncept med en tydlig kulturprofil. Vi har haft fantastiska resultat i nationella provet i år. Jag känner mig jättetrygg med den här trenden. Nästa år kommer fler föräldrar att välja Centrumskolan, det är jag helt övertygad om, säger rektor Ewa-Lotte Carlsson.
Något som också är unikt för i år är att en liten grupp elever som haft Ulriksberg-, Pilbäck-, och Hovsshagaskolan som tilldelningsskolor, istället valt Centrumskolan som förstaval.
Trots den relativt positiva trenden, så är det fortfarande en stor andel föräldrar som väljer bort Centrumskolan. De skolor som främst lockar elever är Växjö Islamiska skola och Ulriksbergsskolan. Ewa-Lotte Carlsson är dock inte oroad.
– Nej. Jag kan inte gå runt och tänka för mycket på det och vara besviken. Det finns ingen quick fix utan mitt uppdrag är att skapa en kvalitativ och bra verksamhet långsiktigt. Då kommer fler föräldrar välja vår skola, säger hon.
Går det att tvätta bort den stämpel som Bokelundskolan har, som en skola med dåliga elevresultat?
– Det kommer inte att bli enkelt, men det går. Någon gång kommer man att börja titta med andra ögon på den här skolan. Tänka bort det som har varit och i?stället fokusera på hur vi presterar i?dag, säger Ewa-Lotte Carlsson.

Privata f�rskolor ingen helig ko f�r S

Stefan Fehrm — Tue, 21 May 2013 06:20:00 +0200

Martin Edberg (S) utesluter inte att privata förskolor tvingas slå igen. – Vi kan inte göra särskilda satsningar på små avdelningar inom det privata, så funkar det inte.

I lördags berättade Smålandsposten om missnöjet från föräldrar med barn på privata förskolor.
De anser att kommunens fördelning av pengar inom förskolan är orättvis och att privata förskolor därför hotas av nedläggning. (Se faktaruta intill)
Under uppvaktningen i fredags lovade Stefan Bergström (FP), ordförande i skol- och barnomsorgsnämnden och kommunalrådet Bo Frank (M), att ännu en gång se över pengafördelningen.
Bergström sa också på mötet att små förskoleenheter, både kommunala och privata, har svårt att nå en bra effektivitet. Kostnaderna per barn blir höga, dessutom kan det bli problem att upprätthålla kvaliteten.
Bergström säger till Smålandsposten att modellen att rikta extra pengar mot skolor och förskolor där behoven är stora har kommit för att stanna.
– Det kommer förmodligen också en lag på området.
Svårigheten för alliansen blir nu att få ihop ideologi med en ekonomisk verklighet.
Till hösten ska de borgerliga ha framme ett förslag som både tar hänsyn till barnens enskilda behov och att de privata mindre förskolorna får möjlighet att leva kvar.
– Det blir vår utmaning.
I Växjö kommun finns 27 privata förskolor där drygt 1?000 barn är inskrivna. Det utgör 21 procent av alla förskolebarnen i Växjö. Cirka tio skolor är föräldrakooperativ, tio är stiftelser och sju handelsbolag eller aktiebolag.
Enligt Stefan Bergström har de flesta en knaper ekonomi och uppvisar oftast ett nollresultat.
Kan det trots allt innebära att privata förskolor läggs ned?
– Det hoppas jag inte.
Martin Edberg (S), vice ordförande i nämnden, håller gärna med om att det är svårt att få effektivitet i de små förskolorna, också kommunens egna.
Så större förskolor med fler avdelningar kommer att vara modellen inte minst för att kunna minska på barngruppernas storlek vilket det finns en politisk enighet kring, menar han.
Edberg tycker det är viktigt med ett fördelningssystem som tar hänsyn till barnens bakgrund.
Hur ser du på att privata förskolor drabbas?
– De har valt att stå på egna ben. Vi kan inte göra särskilda satsningar på små avdelningar inom det privata, så funkar det inte.
– I en förändring måste de se över sin egen verksamhet. Men jag kan inte tala om hur de ska göra. Eventuellt innebär detta att någon förskola inte ser det som möjligt att fortsätta, det är ju tråkigt i så fall.
Att alliansen nu en tredje gång vill ändra i resursfördelningssystemet, som en enig nämnd antagit, ser han som ”beklämmande”.

Rehabbass�ng felkonstruerad

Tue, 21 May 2013 06:19:00 +0200

Ett konstruktionsfel skedde i en av de två rehabbassängerna på Sigfridsområdet. Nu ska bassängbottnen delvis höjas.
– Vi betalar inte mer utan ställer krav på entreprenören, säger fastighetschef Conny Axelsson.

Smålandsposten berättade i januari om de två nya bassängerna på Sankt Sigfridsområdet som kostat Landstingat Kronoberg 40 miljoner kronor. I den mindre bassängen finns höj- och sänkbar botten medan den större bassängen har sluttande golv och ett maxdjup på 180 centimeter. Landstinget Kronoberg beställde ett minimidjup på 120 centimeter men något gick fel och bassängen blev 130 centimeter djup.
– Anledningen till att det blivit fel är att det finns en höj- och sänkbar lift i bassängen. Liften hade inte fungerat med 120 centimeters djup, säger Conny Axelsson.
Just nu för landstinget diskussioner med entreprenören Skanska och enligt Conny Axelsson kan en lösning vara en uppbyggbar del på bassängbottnen som gör att man vid behov kan ha 120-centimeters djup.
– Vi tittar på hur det kan lösas på bästa sätt.
Vem ska betala?
– Just nu pågår en dialog hur det ska lösas. Vi är inte villiga att betala mer. Jag vill inte spekulera i hur mycket det kommer att kosta.
I en insändare i Smålandsposten i förra veckan hade en patient synpunkter på omklädningsrum, duschar och relaxrum. Rehabchef Lena Nazzal på Primärvårds- och rehabcentrum berättar att flera förändringar planerats och några redan genomförts.
I skåpen i omklädningsrummen ska krokar på lägre höjd sättas upp, kravet på fler högre sittbänkar ska också tillgodoses liksom krokar att hänga handdukar på och hållare för kryckor.
Insynsskydd har köpts in som ska sättas vid ingången till omklädningsrummen. Insändarskribenten önskade även fler duschdraperier och handduschar för att inte behöva bli blöt i håret.
– Draperier blir det inte av hygieniska skäl, det finns några duschar som är avskiljda, säger Lena Nazzal.
Inte heller blir det fler handduschar, som i andra badanläggningar ska besökarna tvätta håret både före och efter bassängbad. Skribenten ifrågasatte också om vattnet höll de utlovade 34 graderna.
– Det tror vi, men vi ska dubbelkolla genom att sätta upp ytterligare en temperaturmätare.
Personalen ska även lägga ut en bok med de synpunkter som kommit in, vad som gjorts och ska göras och Lena Nazzal uppmanar besökare att skriva ner ytterligare synpunkter.
– Vi är angelägna om att alla ska bli nöjda, vi är jättenöjda med våra bassänger!

Inbrott p� mack i Ingelstad

Tue, 21 May 2013 06:19:00 +0200

Strax före 23 på måndagen utsattes OKQ8-macken i Ingelstad, Växjö, för inbrott. Från platsen har man tillgripit snus.

Strax före klockan 23 på måndagen utsattes OKQ8-macken i Ingelstad för inbrott. Två gärningsmän tog sig in genom att krossa en ruta. Enligt polisens inre befäl har de stulit bland annat snus och sedan flytt i bil.
I växjö observerades bilen av en polispatrull som tog upp jakten. I närheten av Araby dumpades bilen och gärningsmännen sprang från platsen. Polisens hundpatrull, tillsammans med flera andra patruller, spårade och kunde till slut gripa en av männen vid Araby golfbana.
Den gripna mannen var en 28-åring som nu sitter anhållen misstänkt för brottet. Den andra gärningsmannen är fortfarande på fri fot.

Mer �n 90 d�da i virvelstorm i USA

Tue, 21 May 2013 06:04:00 +0200

En tornado med vindhastigheter på upp till 320 kilometer i timmen har totalförstört stora delar av en förort till Oklahoma City.
Fler än 90 har dött i de förödande virvelstormarna i Oklahoma, uppger AFP. Många av offren är barn.

– Hela området var jämnat med marken. Människor grät och skrek efter hjälp, berättar David Massey, som blev vittne till förödelsen, för CNN.
Tornadon drog genom Moore under blott en halvtimme på måndagskvällen, men orsakade enorma skador i ett område på över 30 kvadratkilometer. Djur, bilar, träd och hustak kastades omkring i virvelstormen, som var mer än tre kilometer bred.
– Under de 18 år som jag rapporterat om tornador här i Oklahoma City har jag aldrig sett något liknande, sade Lance West, på tv-kanalen KFOR.

Av de 51 döda rapporterar CNN att minst 20 är barn, som begravts under rasmassorna av grundskolan Plaza Tower i Moore. 75 lärare och barn befann sig i skolan när stormen drog in.
Minst 120 personer vårdas på sjukhus, av dem är runt 70 barn, enligt amerikanska medier.
Samtidigt som skymningen föll kämpade räddningsarbetare mot klockan för att hitta överlevande i spillrorna av skolan.
– När man ser bilderna från Moore får man bara ont i magen, säger Tiffany Jones, lärare i Broken Arrow i Oklahoma, cirka två timmars bilresa nordost om Moore, till TT.
Hon har flera vänner i Moore, som hon nu försöker få kontakt med, via telefon och sociala medier. Men mer än 38 000 hushåll saknar ström och det är inte lätt att få information från området.
– De som vi pratat med har klarat sig oskadda. Vi har några vänner som var i ett skyddsrum, men vars hus blev förstört. De förlorade sitt hem, men de klarade sig, säger Tiffany Jones.
Hon är orolig för de vänner som de ännu inte fått kontakt med.
– I de drabbade områdena finns inga hus kvar. Det är bara betong. Allt är borta.