Sm�landsposten

Gr�vning f�r bredband startar under v�ren

Sif Erlandsson — Tue, 16 Mar 2010 21:14:00 +0100

När tjälen har gått ut jorden påbörjas grävning mitt i Lessebo för bredbandskablar. Första spadtaget kommer att ske någon gång i april.

– Det är mycket positivt för kommunmedborgarna att få möjlighet att ansluta sig till fiberkabeln. Det här ligger helt i linje med kommunens framtidsvisioner, säger Kristine Lorentzson, projektledare för kommunens projekt Fiber Lessebo.
Målet är att kunna erbjuda 100 megabit per sekund till i stort sett alla fastighetsägare, både i de fyra huvudorterna, i Strömbergshyttan och på landsbygden längs olika sträckningar runt om i kommunen. Några beslut om detta är dock inte fattade ännu. Den politiska processen startar i kommunstyrelsens arbetsutskott den 23 mars. Kommunen kan söka statsbidrag för utbyggnaden.

Den schaktning för bredband som redan beslutats om gäller dels själva grävningen, dels nedläggningen av en huvudkabel från Lessebo tätort ner till kommungränsen mot Tingsryd via Tjugosjö, Vida, Ljuder och Vitahult. 13 miljoner kostar det projektet som det också utgått statbidrag för. Ägaren till denna så kallade PTS-sträcka, Post- och telestyrelsen, är regionförbundet Södra Småland.
Nedgrävningen av kablar kommer i huvudsak att ske längs befintliga vägar vilket naturligtvis kan medföra olägenheter för såväl fastighetsägare som bilister. Arbetet påbörjas i Lessebo och går sedan via Ljuder och Åkerby fram till gränsen mot Tingsryd. Det beräknas vara avslutat i oktober.
Sträckningen går dessutom genom områden med kulturvärden samt förorenade områden. Länsstyrelsen har tittat på det men har inga invändningar mot att grävningen får starta. Det handlar om tre områden; centrala Lessebo runt pappersbruket, längs länsväg 819 vid Videslund samt runt Ljuders kyrka.

Om något upptäcks i marken under grävningens gång ska det dock rapporteras. Det kan gälla exempelvis, skriver länsstyrelsen, avvikande lukt eller färgskiftningar. Då ska Lessebo kommun som tillsynsmyndighet omedelbart kontaktas.
Ett antal forn- och kulturlämningar samt skyddsvärda naturobjekt finns också längs sträckningen. Om ej upptäckta kulturminnen och liknande dyker upp under grävningen ska även det rapporteras och arbetet avbrytas påpekar länsstyrelsen.
De kända objekt som ska undvikas respektive tas hänsyn till under arbetets gång är i Lessebo bland annat förorenade områden i korsningen mellan Storgatan och Bruksgatan respektive en minnessten och ett trädbestånd nära parken Intaget. Vid Videslund handlar det bland annat om en allé vid Aplarp och i närheten av Ljuders kyrkby flera by- och gårdstomter.
”Det här ligger helt i linje med kommunens framtidsvisioner.”

Virestad friskola vill s�lja mat

Daniel Samuelsson — Tue, 16 Mar 2010 21:11:00 +0100

Virestad friskola vill sälja mat till Pehr Hörbergsgården i Virestad. Men det dröjer innan Virestad friskola får besked från kommunen, först måste ett policybeslut tas.

Beslutet handlar om så kallad utmaningsrätt. I praktiken handlar utmaningsrätten om att ett företag eller organisation kan ta över viss kommunal verksamhet efter en upphandling.
Tillvägagångssättet är ungefär som när kommunen lägger ut vissa verksamheter på entreprenad – skillnaden är att initiativet kommer från någon annan än kommunen och det är initiativtagaren som formar förfrågan. Vid nästa kommunfullmäktige tar politikerna ställning till om kommunen ska anamma utmaningsrätten.
I det här fallet är det alltså Virestad friskola som vill ta över matlagningen för Pehr Hörbergsgården och eventuellt även andra kommunala verksamheter, samtidigt som de lagar sin egen mat.
– Vi ska jobba fram rutiner för hur vi ska jobba med utmaningsrätt, det får vi göra parallellt med den utmaningen vi har fått från friskolan, säger Elizabeth Peltola (c) som meddelar att det är oklart när friskolan får besked.

Hur k�nns det att bli omvald som ordf�rande?

Erik Karlsson — Tue, 16 Mar 2010 18:08:00 +0100

Ola Karlman har blivit omvald som ordförande för Riksorganisationen ungdom mot rasism.

– Det känns bra. Roligt att få fortsatt förtroende.
Vad är Riksorganisationen ungdom mot rasisms uppgift?
– Det är vår lokala verksamhet som är kärnan i organisationen. Vi finns på 25 orter runt om i landet där vi främst jobbar på skolor med olika temadagar och evenemang mot rasism.
Vilken är den viktigaste frågan för er under året som kommer?
–I år har vi ett fokus på valet. I helgen startade vi vår valkampanj som heter rösta demokratiskt där vi vill utbilda och informera ungdomar om demokrati och antirasism. Vi känner överlag att debatten inom politiken har ändrat riktning mot att släppa igenom mer rasistiska åsikter.
Vad blir din personliga uppgift som ordförande?
– Att fortsätta vara så irriterande och uppkäftig som möjligt för att lyfta våra frågor i debatten.

Tingsryd vann i sudden

Kristian Ferm — Tue, 16 Mar 2010 16:14:00 +0100

5.40 in på den fjärde perioden exploderade jublet bland de 2730 åskådarna i Dackehallen. Fredrik Hansson hade med sitt avgörande suddenmål sett till att skjuta Tingsryd till kvalserien efter sitt 5-4-mål mot Vita Hästen.

Första perioden:
Tingsryd har startat mer aggressivt än vad de gjorde i gårdagens match. Men även Hästen har bjudit till och till stora delar känns det som om lagen har bytt chanser med varandra.
Hetast i Tingsryd har andrakedjan varit med bra chanser för såväl Matt Davidson som Joakim Hillding - och inte minst David Laudius som efter tolv minuter spelade vägg med sargen och sedan fick två chanser framför Tim Sandberg i Hästenmålet.
Peter Johanson i Tingsryds mål har också stått för ett par bra ingripanden, men efter 15.58 fick han kapitulera, sedan två före detta Taifspelare samarbetet. Sebastian Ellerstads pass hittade in till Linus Näsström, som stående framför mål placerade in 1-0 intill stolpen.
Skott: 6-9

Andra perioden:
Vita Hästen har vunnit de flesta tekningarna. Vita Hästen har vunnit de flesta närkamperna. Vita Hästen är det enda laget som har gjort mål - två stycken!
0-2 rann in bakom Peter Johanson redan efter tio sekunder genom Sebastian Ellerstad som fick fri gata.
Tingsryds spel har varit helt oorganiserat och i paniken (?) att reducera har de flesta spelarna ägnat sig åt soloattacker.
Det gyllene läget för hemmalaget kom i den 18:e minuten då Ellerstad och Eric Persson fick nöta utvisningsbänk. I 1,07 hade Tingsryd läge att reducera i spel fem mot tre. Dock utan att få till något ordnat powerplayspel. I stället kom en rejäl kalldusch efter19.22. Hästenmålvakten Tim Sandberg spelade ut pucken till Johan Ohlsson som hittade Ellerstad, som precis lämnat utvisningsbåset, och den kvicke högerforwarden fick öppen väg mot Tingsryds mål och satte 0-3.
Stor oro i Dackehallen.
Skott: 11-9

Tredje perioden:
De som har dömt ut Taif har inte sett deras tidigare tredjeperioder den här säsongen.
Redan efter 20 sekunder kom början till den gedigna vändningen när David Laudius gjorde 1-3.
Sedan följde en grönvit anstormning och östgötarna såg allt mer slitna ut.
Efter 2.44 vek Christian Jacobsson in från höger och sköt 2-3.
Sedan följde Matt Davidson show. Den 32-årige amerikanen kvitterade efter 11.09 och gav Tingsryd ledningen drygt tre minuter senare.
Det såg kassaskåpssäkert ut. Men Taifspelarna slog av lite på takten samtidigt som Vita Hästen pressade fram de sista svettdropparna i jakten på en kvittering.
Den duktige målvakten Peter Johanson tvingades åter se en viss Sebastian Ellerstad lyfta in returen på Johan Bülows skott, med tre minuter kvar av matchen.
För Tingsryd, som gick ner på tre kedjor i slutet på andra perioden, gäller det att hitta tillbaka till det vägvinnande spelet i den följande förlängningsperioden. Skulle det vara mållöst efter 20 minuters spel följer straffläggning.
Skott: 16-7

Fjärde perioden:
3.47 in i förlängningen uppstod det gylklene läget för Tingsryd när Vita Hästens Adam Sigfridsson åkte ut för fasthållning. Det återstod bara sju sekunder av pp:t när Fredrik Hansson satte dit avgörandet. Kvalserien nästa för Taif...

Inför matchen:
Taiftränaren Mikael Tisell annonserar samma lag som stod för den fina prestationen på måndagskvällen, där Tingsryd efter en lite trög inledning tog över mer och mer och till slut stod som segrare med klara 7–1.
Blir det samma laguppställning eller kommer du att göra någon ändring i formationerna?
– Det räknar jag inte med att göra, säger Tisell.

Med andra ord ställer Taif upp på följande sätt:
Målvakt: Peter Johanson (Victor Tisell).
Förstakedjan: Christian Jacobsson, Tomas Lundström, Johan Forsander.
Andrakedjan: Matt Davidson, Joakim Hillding, David Lauidius.
Tredjekedjan: Henrik Bankelius, Fredrik Hansson, Simon Stark.
Fjärdekedjan: Olof Svensson, Victor Rollin-Carlsson, Olof Einarsson.
Extraforward: David Jonsson.
Backpar: Anders Åkesson, Christoffer From-Björk–Christoffer Björklund, Juha Gustafsson–Robin Jacobsson, Ismo Sirén. Sjunde back: Antti Alamäki.

Visar Taif upp samma resoluta spel i kväll som i går måste Vita Hästen spela över sin förmåga för att kunna hindra Tingsryds avancemang.
– Det blir säkert stenhårt i kväll, säger Tisell.
Möjligen fick Norrköpingslirarna sin nattsömn störd av ett litet fyrverkeri som briserade strax innan fyra i morse utanför deras förläggning på Mårdslycke Sands camping.
– Det var två raketer. De gjorde det väl för att störa oss, säger Vita Hästens assisterande tränare Sven Ericsson till Norrköpings tidningar.

Man anh�llen f�r misshandel av fru och son

Henric Bingstr�m — Tue, 16 Mar 2010 15:49:00 +0100

En 52-årig familjefar har anhållits misstänkt för misshandel av delar sin familj.

Mannen greps på lördagen efter att hustrun anmält honom för misshandel som inträffat vid ett par tillfällen under senare tid i familjens hem på en mindre ort utanför Växjö. Under helgen utökades misstankarna mot mannen att även inbegripa mannens vuxne son.
Misshandeln av sonen skall ha skett vid upprepade tillfällen det senaste halvåret och brotten klassas i nuläget som grov fridskränkning. 52-åringen är inte tidigare känd av polisen och förnekar brott.

Maja Lundgren: M�ktig Tussilago

Tue, 16 Mar 2010 15:00:00 +0100

Vem är galen och vem är normal? Finns det någon sanning eller bara perspektiv? Hur och vad får man egentligen skriva?
Frågorna bubblade hetsigt när Maja Lundgren utan omsvep jämförde sina upplevelser av kultursverige med den neapolitanska camorran i boken Myggor och tigrar (2007). När hon nu utkommer med romanen Mäktig Tussilago spelar definitionerna av galenskap, sanning och rättesnören en lika avgörande roll som i debatten, men på en mycket mer sublim nivå.

Mäktig Tussilago handlar om Oscar Riktelius som sitter hos en psykiater, Mister Hur-har-vi-det-här-då, och försöker reda ut varför han blivit galen. Efter en middagsbjudning med ungdomsvänner från det Joseph Conrad-inspirerade punkbandet Kill Kurz och andra sammanhang har det nämligen slagit slint för Oscar. Eller spelar han bara? Och i så fall varför?
Oscar är annars en genomgod man som värnar kvinnors rätt och ger bort regnskog och u-landsgetter. Han har yvigt rödkantade ideal, men lever ett småborgerligt medelklassliv med Katarina och barnen Mimmi och Moses. Sin doktorsavhandling om den skotska häxan Doideag av Mull har han dock, trots protester från omgivningen, lagt på hyllan för att vara personlig assistent åt den förlamade Rosemarie.

Mäktig Tussilago skiljer sig så väl estetiskt som tematiskt från den skandalomsusade rapporten Myggor och tigrar och den augustnominerade romanen Pompeji (2001) som hänförande blåste liv i en svunnen tid. Men det finns också likheter: en stilistiskt särpräglad röst, samt en o-rädsla att skaka om det auktoritära och dra fram det undanskuffade i ljuset.
Till sin karaktär är Mäktig Tussilago en enormt fragmentarisk roman, som bygger på stora delar gåtfull vers blandat med en suggestivt svävande och ändå klart svarssökande prosa. Samtidigt kryssar Lundgren vilt och omständigt mellan så väl tidsplan som perspektiv.
På den snåriga vägen skildras framförallt några för Oscar möjligt avgörande händelser: den förryckta middagen, Moses dopkalas, en fjärmande frukost med Katarina, samt stölden av en afrikansk dödsmask.

Men boken skildrar också olika generationer av män: Oscars far Nils Riktelius som läste juridik i blåställ, Nils far Karl Axel som var överläkare och missionär i Brazzaville, samt Oscars kusinbarn Joakim Fierce autonomare än så här kan vänstern inte bli Riktelius. Vid sidan av det spelar också Doideag av Mulls våldsamma stormsänkning av den spanska armadan och den abrupta lobotomeringen av den utlevande Rosemary Kennedy en symboliskt viktig roll.
Lundgrens användning av brottstycken är en genomtänkt och lyckad strategi, som dels gestaltar världen genom sjukdomen, dels illustrerar samtidens oförenliga krav på jämlikhet och klättrande. Mitt i allt det där blir Oscar är en skakig metafor för den moderna manligheten, för mer än någonting annat är Mäktig Tussilago en iscensättning av patriarkatets fall – och det i ett sammanhang där kvinnorna förkastar jämlikheten och hungrigt tar chansen att trycka ner.
Mäktig Tussilago vrider och vänder på samtidens missionerande och kolonialiserande med stor humor och briljant skicklighet. Det är en dynamisk skildring av det positionerande samtalet, här kallat Acherons pratskum, som tar sig så nära stormens öga det går.

JONNA FRIES

Jag ska bara fixa en grej i k�ket Moa Herngren

Camilla Carnmo — Tue, 16 Mar 2010 15:00:00 +0100

Jag ska bara fixa en grej i köket
Moa Herngren
Wahlström & Widstrand

Redan på första sidan är det klart. Vaxduksvardag med rostebröd och kaviar. Sverige idag, en kvinna som sliter och dricker för mycket. Moa Herngren har med sin roman Jag ska bara fixa en grej i köket beskrivit något som allt för länge varit ett tabu. Kvinnor som dricker. Ingrid, nytillträdd förskoleföreståndare, ensamstående med lilla Juni lever i en smärtsam bag-in-box-förnekelse.
För något år sedan kunde vi läsa om barns erfarenheter med alkoholiserade fäder – och nu är det de supande kvinnornas tur. Det är inte lätt att skriva om det som känns angeläget – det blir lätt till en pamflett, där viljan att förändra är större än viljan att skapa en bra text. Tyvärr berättar och förklarar Moa Herngren sina personers känslor och handlingar mer än hon gestaltar dem.
Utifrån ser de flestas liv likartade ut: karriär, barn, romans och semesterresa med släkten för att fira mammas jämna födelsedag – och allt det finns med i romanen. Klichéerna känner vi till, men lever man i dem är det aldrig en schablon, det är ett liv. Det är synd att detta egna aldrig syns i texten, för jag antar att tematiken är angelägen för Herngren och att hon har säkert stor kunskap i ämnet. Men för mig hade det först blivit litteratur om jag känt ångesten, luktat rädslan och våndats av förnekelsen som det innebär att dricka eller vara en drickares medberoende. Inte när jag får förutsägbara händelseförlopp uppradade och reduceras till en allvetande åskådare. Men detta är en bok där ämnet är viktigare än formen.
Romanen stannar vid schablonbilden av den alkoholiserade, ensamstående mamman, där krav, stress och ärftlig belastning är enda förklaringen. Å andra sidan är det kanske så, drogberoende tar allt det egna och det kvittar vem vi en gång var. Men det hade jag velat förstå bättre. Jag vill tycka om den här boken, jag vill att vi ska kunna läsa beskrivningar om kvinnors drickande. Det är sorgligt att texten faller så platt till marken.
Nej, det här är ingen bra roman – men skulle den hjälpa en enda människa förlåter jag den nästan allt.

Margareta Flygt

P�r Hansson: Motors�gsminne

Tue, 16 Mar 2010 15:00:00 +0100

Pär Hanssons diktsamling Motorsågsminne inleds med en reflektion över en frihetstörstande dröm, där jaget inte ens behövt använda sina armar ”som vingproteser”. Bilden som presenteras är både närvarande och flyktig, och den pekar med magnetisk kraft vidare in i boken.
Där låter Hansson ett samhällskritiskt perspektiv skära mot en varmare vardagsberättelse där barnet, fadern och skribenten spelar huvudrollen. Även det drömska och det mytiska breder ut sig bland barnvagnshjul, arbetsförmedlare och perronger, och det med en minst sagt språklig elasticitet.
Motorsågsminne är Hanssons fjärde diktsamling, efter Ruckel, Familjekista och Lavinflaggor.
Den här gången är vardagen mer påtaglig, pojken har blivit man, far och stadsbo. På agendan står frågor om arv, delaktighet och medmänsklighet. Det handlar om barnröster och förfäder, om livsval och gåvor, om brytpunkter och begär. Och om språket.
Oavsett ämne är dikterna starkt präglade av nuet. ”Jag stirrar på bokstäverna”, skriver Hansson, ”jag måste stirra / Min arbetsförmedlare påminner mig om / att jag inte får skriva om jag samtidigt går på a-kassa / - Inte ens på din fritid! Varför säger hon det?”.
Tonen i Motorsågsminne är lågmäld, men balanserar ändå på attackens rand. Ofta söker poeten från Vännäs också kraft och referenspunkter i naturen. Han skriver: ”detta är min möjlighet / som en tisdag mellan furor”. Och det är just bredden, det oavbrutet vidgade innehållet och den ständigt fördjupande personliga hållningen, som gör Hansson intressant.
Vardagen jäser i hans språk, men det har också en bildrik klang som öppnar för olika tolkningsmöjligheter. Bitvis är också svenskan blandad med stråk av västerbottensbondska. ”I jett håll er på alertn”, skriver Hansson i bokens slutkommentar. Det är dock något som dikternas konstruktion automatiskt tvingar fram.
Motorsågsminne är en diktsamling med många bottnar och riktningar. Bokens på en gång täta och luftiga drag skapar en spänning som gör att den tål att läsas om och om igen.

JONNA FRIES

Milton Hatoum: Den f�rtrollade staden

Tue, 16 Mar 2010 15:00:00 +0100

Den förtrollade staden ingår i ett stort projekt där författare från hela världen återberättar en myt på sitt eget vis. Det är i sig ett utomordentligt intressant projekt; dessa eviga berättelser som gått i arv i hundratals år, i ny tappning utifrån den som skriver om dramat. Berättelsen är den samma, men silas genom ny stilistik, annorlunda erfarenheter, nya utgångspunkter och skilda orduniversum. En väldigt bra idé, inte minst för kreativa svensklärare att stjäla.
Med Den förtrollade staden tar sig Milton Hatoum an myten om den nya världens Eldorado, staden som är inklädd i och full av guld. Legendernas magi, som Nanne Grönwalls gamla band Sound of Music sjöng i melodifestivalen på 80-talet.
Huvudpersonen Armintos Eldorado är dock inte en stad, utan förkroppsligas av den mystiska och fria indianflickan Dinaura. Deras kärlekshistoria är den röda tråden för hela sagan. Och det behövs sannerligen en röd tråd.
Trots att Den förtrollade staden är en kort text, blott 130 sidor, är den nämligen extremt rörig och trasslig. Den kastar läsaren fram och tillbaka utan att erbjuda någon hand att hålla i. Det blir bara ännu krångligare och vingligare av alla korthuggna meningar fulla med stickspår och utbrytningar. Som en besvärlig rethosta, faktiskt.

Med den reservationen, är Den förtrollade staden en kvillrande vacker bok, vilande i en rätt drastisk och lätt absurd beskrivning av händelseförloppet. Sagolik, gåtfull och rå. Full av medicinmän, nunnor, erotik, blod, sjudande djungel och sägner - mer än det korta formatet hade känts som att äta sig sprickfärdig på körsbär i likör. Spåret kring Armintos svala relation med sin far, din mor födde dig, sen dog hon, är förkrossande i sitt vemod.
En berättelse om att hitta sin ungdoms berusande, passionerade kärlek måste nog betraktas som ännu mer angelägen än den om att upptäcka guldstaden. Gamla Eldorado och Nya Eldorado, Dinaura, korsar helt enkelt varandras stigar på ett väldigt romantiskt sätt.

Rebecka Åhlund

Hovr�tten f�ller man f�r slag mot d�rrvakt

Henric Bingstr�m — Tue, 16 Mar 2010 14:33:00 +0100

En man som tidigare friats från misstanke om att ha slagit en dörrvakt i Växjö fälls nu i Hovrätten till fängelse.

Det var i april 2008 som den då 24-årige mannen misstänktes för att ha slagit en dörrvakt med ett knytnävsslag i ansiktet. Orsaken skall ha varit att 24-åringen nekats inträde på ett nöjesställe vid ett par tillfällen under kvällen. I tingrätten friades mannen efter som rätten inte ansåg att det utom tvivel kunde bevisas att mannen var den skyldige. Dörrvakten såg aldrig slaget eftersom det kom när han tittade bort.
Hovrätten menar däremot att i och med att det inte fanns någon annan i närheten som kunnat vara gärningsman. Ett nytt vittnesmål i hovrätten pekade också ut 24-åringen som gärningsman. Han döms därför för våld mot tjänsteman i och med att gärningsmannen hade en villkorlig dom på sig vid misshandelstillfället för just misshandel anser hovrätten att det inte kan bli fråga om annat straff än fängelse, strafftiden sätts till en månad. Mannen skall också betala skadestånd till dörrvakten på 8700 kronor.

Kejsarsnitt inleddes utan ordentlig bed�vning

Henric Bingstr�m — Tue, 16 Mar 2010 12:57:00 +0100

Två läkare vid Växjö lasarett anmäls till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd efter ett kejsarsnitt.

Det är en kvinna från Växjö kommun som nu anmält att hon i slutet på 2007 genomgick ett kejsarsnitt med otillräcklig bedövning.
I sin anmälan skriver hon att hon skrek av smärta och kunde sparka med benen men trots detta fortsatte läkaren, först när man snittat upp sex av sju lager avbröts operationen och kvinnan sövdes med narkos.
Hon skriver också i anmälan att hela förloppet videofilmades och att hon fått en ursäkt av en av läkarna medan den andre inte talat med kvinnan.
För ett par dagar sedan anmälde en kvinna i Ryssby två andra läkare vid Centrallasarettet för en liknande händelse hösten 2008.

Konstn�rerna i Tingsrydgruppen - Agneta B Lind

Bernd Blankenburg — Tue, 16 Mar 2010 10:12:00 +0100

Förra veckan blev det klart att fyra konstnärer fått uppdraget att göra konstnärliga utsmyckningar i Åbyskolan i Lagan. Konstnärscentrum Syds konsult Agneta B Lind hade arbetat för detta i två års tid.

– Dessutom köpte skolan löskonst av ytterligare två konstnärer, säger hon glatt.
Hon är en av tio konsulter inom KC Syd, en av fem regionala föreningar av Konstnärscentrum som har ett tydligt uppdrag från Statens kulturråd.

– Vi ska förmedla eller skapa arbetstillfällen för konstnärer. Med arbetstillfällen menar vi huvudsakligen offentliga utsmycknings- och gestaltningsuppdrag. Och dess hittar vi främst inom offentliga och privata byggmarknaden, säger Agneta B Lind.
Som medlem i Tingsrydgruppen har Agneta B Lind också arbetat mycket med biennalen Åkonsten i fjol. Dessutom hade hon utställningar och bildföredrag från Strömsund i norr till italienska textilstaden Chieri i söder.

– I fjol var problemet att jag inte hade tid för att koncentrera mig framför vävstolen. Men i år har jag börjat igen! Under konstrundan ska jag ställa ut på Galleri Blå i Tingsryd tillsammans med skulptören Lore Nynnell.
Inspirationen har redan infunnit sig. I vävstolen sitter delar för en väv som ska skildra Gässemålaåns mysterier.

Svenska glas v�cker h�gerilska i USA

Tue, 16 Mar 2010 10:11:00 +0100

Sex och svenska kristallglas, storpolitik och amerikanska jobb.
Striden om Hillary Clintons förnyande av USA-ambassadernas glasförråd innehåller det mesta.

Redan i början av februari berättade svenska Orrefors Kosta Boda glatt om ordern de fått från USA:s utrikesdepartement om att göra glas till landets 400 ambassader över hela världen.
I USA är dock långt ifrån alla förtjusta i att ordern hamnade i utlandet.
"Hillary Clintons utrikesdepartement spenderar 5,4 miljoner dollar på att köpa fina kristallglas till amerikanska ambassader – utan att ge något vidare till USA:s ekonomi", skrev exempelvis boulevardtidningen The New York Post i måndags.
"Det här är bara ännu ett bevis på att Obama inte bryr sig om oss amerikaner", "USA är inte bra nog för våra ledare" och "Är någonting ruttet i Sverige? Nej – men i Washington", lyder sedan några av de ilska nätkommentarer som snabbt dök upp till artikeln.
Även politiker har reagerat.
"Det här handlar om att slåss för amerikanska jobb. USA:s regering borde inte vända ryggen åt amerikanska arbetare och skicka arbetstillfällen utomlands", skrev kongressledamöterna Pat Tiberi (republikan) och Eric Massa (demokrat) i ett brev till utrikesminister Clinton för två veckor sedan.
Sedan dess har dock Massa fått en massa annat att tänka på, snarare än svenska glas.
50-åringen från New York har meddelat att han avgår från representanthuset – först och främst beroende på att han fått cancer igen. Men också på grund av en pågående internutredning om sexuella trakasserier och närmanden mot unga manliga assistenter.
Massas agerande har stötts och blötts i otaliga tv-program, bloggar och tidningsspalter, inte minst eftersom han hävdar att han egentligen har tvingats bort av sina partikamrater på grund av hans motstånd mot president Barack Obamas hälsovårdsreform.
– Rahm Emanuel hatar mig, sade han exempelvis till CNN:s Larry King i förra veckan om Obamas administrationschef i Vita huset.

Diskussionen m�ste tas

Elisabeth Anderberg — Tue, 16 Mar 2010 10:02:00 +0100

"Släpp inte homosex fritt" skriver en insändarskribent i dag. När jag först fick insändaren kastade jag den.

Jag blev förbannad, förtvivlad, förvånad över att människor har den inställningen. Och "släpp inte homosex fritt", när förbjöds det?
Men efter ett tag så plockade jag upp den där insändaren ur papperskorgen. Åsikten är inte min, men den är M-L Johanssons och hur mycket jag än skulle vilja att hon inte har den åsikten så kan jag inte övertyga henne genom att kasta hennes insändare. Men kanske genom att låta andra svara henne.
Jag ringde upp M-L Johansson och pratade med henne. Hon tycker att detta är viktiga frågor som måste diskuteras och där håller jag med henne. För jag trodde inte i min vildaste fantasi att det fanns någon som i dag kunde komma med förslaget att ge homosexuella vård för att de skulle vara vilseförda. Men tydligen så finns dessa åsikter och då lyfter vi dem till debatt.
För det första, hur kommer det sig att det alltid ska handla om sex när det gäller homosexuella? Jag tror att homosexuellas sexliv är detsamma som heterosexuellas. Det finns de som har mer behov än andra och så finns det de som nöjer sig med ett lördagsnyp då och då.
Nej det handlar mer om livet, vardagen och känslorna. Framförallt rätten till sina känslor och rätten att leva det liv man vill.
Hur är situationen för hbt-personer i dag? Har det blivit bättre, sämre eller är situationen densamma? Hör av er till lobbyn för att ge M-L Johansson svar på tal och berätta om hur din situation är.

Kristen och socialdemokrat, en bra kombination

Tue, 16 Mar 2010 10:01:00 +0100

Maj-Inger Augustsson, Henrik Dahlén, Jesper Eneroth, Sara Fransson och Martin Winberg från Sveriges kristna socialdemokrater - Broderskapsrörelsen - i Kronoberg.
De tycker att regeringen bedriver hetsjakt på sjuka, arbetslösa och utsatta människor. Därför vill de påminna om vad allt egentligen handlar om.

Människors uppsyn och velande ögon, när de ställer frågan är du kristen? och pekar på korset du bär runt halsen, eller när de reagerar på att du just nämnt Gud i ett samtal säger mycket om den vardagliga situationen som många av oss kristna möter.
Genom att säga att du bekänner Fader, Sonen och den Heliga anden, tillskrivs du av dina medmänniskor per automatik åsikter om homosexuella, aborter och kvinnliga präster som du inte nödvändigtvis har. Kristendomen har i det svenska samhället urholkats till att vara en samling sakuppfattningar, istället för den människosyn som är grundläggande för våra kristna värderingar och som är vår drivkraft. Drivkraften som gör att vi ser sambandet mellan tro och politik, sambandet som gör att vi är kristna socialdemokrater; inte kristna och socialdemokrater.
Att tillhöra den kristna vänstern kan vara något som inte känns logiskt, vare sig för de som politiskt står till vänster, eller för de som bekänner sig som kristna. Vi väljer dock att vägledas av Jesu ord i Matteusevangeliet: Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig. Orden vill vi se omsatta i politisk handling, där alla människor har ett gemensamt ansvar för att detta uppfylls. Vi ska bära varandras bördor, men också dela varandras glädje och framgångar. Därför behövs ett starkt välfärdssamhälle som bärs upp av oss tillsammans då välfärden är ett kontrakt mellan människor om både rättigheter och skyldigheter. Att vi alla har ett gemensamt ansvarstagande och omtanke om varandra där vi alla ger efter förmåga och tar emot efter behov.
Både vår kristna tro och politiska övertygelse grundar sig i att vi tillsammans har ett ansvar för varandra. Ansvaret blir som starkast när vi är som svagast. När vi hamnar i utsatta lägen behöver människor varandra - då behöver vi kollektivet. Utsattheten finns kvar i form av trångboddhet, otillgänglighet, ensamhet, hemlöshet eller arbetslöshet, och måste bekämpas. När den borgerliga regeringen monterar ner trygghetssystemen drabbas de av oss som står längst från arbetsmarknaden. De av oss som behöver lång rehabilitering eller som lever med en sjukdom. Det är inte bara vår ekonomiska och sociala trygghet som måste värnas, utan även vår mänskliga värdighet. Denna värdighet verkar regeringen ha glömt bort i sin hetsjakt på sjuka, arbetslösa och utsatta människor.
Oavsett vad varje människa har gått igenom, oavsett vad hon själv gjort sig skyldig till, har hon rätt till ständigt nya chanser och till ett värdigt liv. Vår uppgift är att ta ansvar för att skapa politiska och samhälleliga förutsättningar för denna upprättelse och här utgör vår tro en inspiration till politisk handling. Vår tro på Gud är en kraft för radikal samhällsomvandling där den övertygar oss om att människan är en gemenskapsvarelse, att varje människa ofrånkomligen är beroende av andra människor. Och även om dagens samhälle blir alltmer individualiserat, måste denna individualisering kombineras med gemenskap. Individualiseringen får inte ta formen av egoism och isolering, där människor ställs mot varandra på arbetsmarknaden, utan istället ska den bli ett uttryck för mänsklig frigörelse och lösgörande av människans skaparkraft.
Att vara kristen är så mycket mer än ett par sakfrågor. Att vara socialdemokrat är så mycket mer än att vara emot RUT-avdraget. Ofta tycks vi glömma bort vad det egentligen handlar om i vimlet av sakfrågedebatter såväl inom kyrkan, som i politiska debatter mellan Reinfeldt och Sahlin. I grund och botten handlar det för såväl kristna som socialdemokrater om tron på den utsatta människans rätt till ett bättre liv. Denna tro blir omsatt till verklighet när samhället präglas av solidaritet, frihet och jämlikhet.
Maj-Inger Augustsson
Henrik Dahlén
Jesper Eneroth
Sara Fransson
Martin Winberg

Fakta Broderskapsr�relsen

Tue, 16 Mar 2010 10:01:00 +0100

Broderskapsrörelsen, egentligen Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund (SKSF), en sidoorganisation inom socialdemokratiska partiet som vill verka för att tillämpa evangeliets etiska livssyn i praktisk politik såväl nationellt som internationellt.

Den första lokala broderskapsgruppen bildades i Örebro 1924 och togs emot med delvis blandade känslor inom arbetarrörelsen men erhöll stöd från partiordföranden Per Albin Hansson.
Förbundet har på senare år anlagt en radikal profil och energiskt fört fram olika samhällsfrågor i fokus, t.ex. u-hjälpen och freds- och nedrustningsfrågorna. Broderskapsrörelsen hade 2009 cirka 3 000 medlemmar. Omkring 30 socialdemokratiska riksdagsledamöter (inklusive ersättare) är medlemmar i Broderskapsrörelsen (2009).
Sedan 2005 är Peter Weiderud ordförande. Broderskapsrörelsen är anslutet till den internationella sammanslutningen International League of Religious Socialists (ILRS), som är associerad medlem i Socialistinternationalen.
källa: www.ne.se

Vi utvecklar kvaliteten i v�rden

Tue, 16 Mar 2010 09:31:00 +0100

Kommentar till artikeln Akuten vid Ljungby lasarett av signaturen Kraxa den 13 mars. Det finns ingen anledning att uttrycka någon oro för Ljungby lasaretts framtid.

Den organisationsförändring vi genomför är nödvändig för att vi ska kunna utveckla vården och erbjuda en god vård med kvalitet för våra patienter i hela länet. Det är patienternas behov som vägleder arbetet i att leda och styra vården.
Framtidens sjukvård är på många sätt ljus. Den medicinska kunskapsutvecklingen gör att alltfler med svåra sjukdomar kan få hjälp. Våra möjligheter ökar att förebygga och behandla ohälsa. Eftersom resurserna inte växer i samma takt som möjligheterna måste vi hitta nya arbetssätt som säkerställer att vi använder våra resurser på rätt sätt där behoven är störst.
Samtidigt finns många svåra utmaningar som vi inom sjukvården måste klä oss för att möta. Vi får en ökad andel äldre med komplex sjukdomsbild och det uppstår nya sjukdomar att hantera. Morgondagens patienter och medborgare kommer att ställa större krav på att få vara delaktiga i sin vård. Vi kommer också att få se mer av öppna jämförelser mellan olika vårdgivare av vårdens resultat och av patienters upplevelser av vården.
En av de största utmaningarna är att planera för att upprätthålla och utveckla kompetensen. Vi måste kunna rekrytera de medarbetare vi behöver och vi måste säkra att våra medarbetare utvecklar sin kompetens över tiden. En förutsättning är vården är organiserad på ett sätt så att vi har tillräckligt stora volymer av olika patientgrupper. För att kunna upprätthålla en kvalitet måste man helt enkelt kunna träna tillräckligt ofta. Detta är av den anledningarna till att högspecialiserad vård koncentreras till färre platser i landet. Av samma anledning utvecklar vi samarbetet med Blekinge och andra grannlandsting.
Förutom kvalitet utifrån patienternas behov handlar ledning och styrning också om effektiv resursanvändning och förbättrad arbetsmiljö för våra medarbetare. Genom centrumbildningen skapar vi förutsättningar för en planerad utveckling av framtidens vård och att uppnå en långsiktig ekonomi. Vi får en plattare organisation med kortare beslutsvägar. Då ökar förutsättningarna att tydliggöra verksamhetens uppdrag, vårdens innehåll och uppföljningen av resultatet. Därigenom säkrar vi också en fortsatt utveckling av sjukvården i hela länet, inklusive Ljungby lasarett.
Börje Lindqvist
landstingsdirektör

Varf�r har du h�llit f�r �gon och �ron?

Tue, 16 Mar 2010 09:29:00 +0100

Kommentar till artikeln Varför är näringsministern tyst?av signaturen Dacke i Varför är näringsministern tyst? den 9 mars.

Jag kräver naturligtvis inte att alla ska känna till allt som finns på näringsministerns agenda, men är man särskilt intresserad av en specifik fråga inom näringsministerns ansvarsområde så kan det vara lämpligt att ta reda på fakta innan man kritiserar vederbörande.
Näringsminister Maud Olofsson har i likhet med signaturen Dacke, jag själv och de svenska elkunderna överlag, reagerat kraftigt på de tre stora kraftbolagens bristande ansvar, då de tagit kärnkraftsreaktorer ur drift för uppgraderingar och underhåll under årets mest energikrävande årstid.
Den 2 mars kallade näringsministern till sig företagsledarna för Vattenfall, Eon och Fortum, för att inför en samlad press ställa en efter en av cheferna till svars och be dem erkänna misstag, när det gäller planeringen av ombyggnaden och uppgraderingen av kärnkraftverken i Ringhals, Oskarshamn och Forsmark.
Eftersom den anonyme insändarskribenten frågar varför näringsministern varit så tyst, så vill jag bemöta påståendet med en motfråga: Varför har du hållit för ögon och öron? Denna presskonferens har refererats i flera media och går att återfinna på nätet.
Men det viktigaste just nu är ju trots allt att kraftbolagens chefer har hört och förstått ministerns uppläxning och insett vilka konsekvenser detta misstag har fått för de svenska hushållen och industrierna. Och att bristen på el och det skyhöga priset skadar förtroendet för deras verksamhet.
Karin Nilsson
Riksdagsledamot (C)

T�gen, vintern och marknaden

Tue, 16 Mar 2010 09:28:00 +0100

Den kallaste vintern på många år går mot sitt slut. På många sätt härlig och efterlängtad, på andra sätt har den givit upphov till mycket ilska och frustration. Framför allt har tonläget varit högt när det gällt tågtrafiken.

”Varför går inte tågen som de ska, varför får man ingen information”? Frågorna har varit många, förklaringarna har för det mesta stannat vid att vädret har varit för besvärligt för både tåg och växlar. Utan tvekan har vädret haft stor betydelse för tågkaoset, men när man nu i efterhand börjar analysera det hela lite mer ser man också grundläggande faktorer, som är kärnan i problemet tågtrafik och tillförlitlighet.
SJ , Banverket och Jernhusen är tre statliga bolag, som har varsin del av ansvaret för trafiken. SJ kör tågen, Banverket har hand om spåren och Jernhusen äger fastigheterna som hör ihop med trafiken. Alla tre har kraven på sig att de ska vara lönsamma.
SJ har på senare år gett stora överskott, Banverket och Jernhusen likaså. Men allt har sitt pris, som resenärerna får betala och som blir tydligt när det snöar. SJ når lönsamhet med personalminskningar och sparsammare tågunderhåll, Banverket genom att minska snöberedskapen för att hålla växlarna isfria och genom att handla upp underhåll av entreprenörer, som också vill tjäna en slant. Jernhusen får ihop sin budget bl.a. genom att hyra ut hallar för avisning av tågen. Summan av den kardemumman blev att Banverkets entreprenörer tyckte att Jernhusen tog för bra betalt för avisningshallarna, hyrde dem inte, och tågen blev inte avisade. Och på perrongen står resenärerna, men ingen hade ansvaret för helheten och resenärerna, men budgetarna gick ihop!
Det finns andra avskräckande exempel på hur det kan bli när ingen har helhetsansvaret: Länstrafiken säljer tågbiljetter via SJ till tåg, som körs av DSB. Då händer det vid mer än ett tillfälle att SJ säljer biljetter till DSB-tåg, som inte går, för Länstrafiken har inte tagit bort tågen från sin tidtabell. Och på perrongen står resenärerna och väntar. Dom har ju biljett!
Det finns andra länder, som avreglerat sin tågtrafik; England under Thatcherepoken, Nya Zeeland och Estland. I England blev olyckorna så många att statliga British Rail fick ta tillbaka trafiken, i Nya Zeeland och Estland fick staten också ta tillbaka hela ansvaret.
I Sverige kommer avregleringarna av järnvägstrafiken att bli i stort sett total i oktober och marknaden ska lösa problemet med en helhetlösning av järnvägstrafiken. Då blir det ännu fler aktörer med lönsamhet som ledstjärna på en marknad, som inte fungerar ens i dag.
Det vore klokt att fundera över vad som hänt i andra länder och inte hänvisa en viktig del av infrastrukturen till kortsiktiga marknadslösningar!
Ett gammalt talesätt, som fortfarande är aktuellt när det gäller tågen är: Ju fler kockar, desto sämre soppa.
Kjell Jönsson (V)

Ge inte fritt fram f�r homosex

Tue, 16 Mar 2010 09:26:00 +0100

Ledande män och kvinnor i Sverige har ett stort ansvar. Jag vill inte genom min tystnad tiga och samtycka. Jag vill varna er som har ansvar: Ge inte fritt fram för homosex.

Det skulle inte förvåna mig om homosex blir ungdomarnas nya preventivmedel. Alla vet att nutida preventivmedel ger sjukdomar och obehag. Ungdomar som vill leva i otukt kommer att av nyfikenhet pröva homosex om det blir fritt fram. Tänk på att det är lättare att stämma i bäcken än i ån.
Vad gör ni om det blir en lavinartad ökning? En sådan ökning kommer bara att bevisa att homosex inte är medfött som en del felaktigt vill påskina. Ge de stackars vilseförda behandlingshem där de kan få hjälp.
Skulle du vilja se ditt eget barn eller barnbarn vilsefört av en vuxen homosexuell?
Tänk efter före.
M-L Johansson - fyrbarnsmor